Kultur o Nöje

Teaterdebatt: Stryp inte teatern, kulturnämnden!

Johan Huldt ,
Foto:
Foto:
Foto:

Artikeln publicerades 22 augusti 2017.

Under ett och ett halvt år hade jag förmånen att få verka som tf teaterchef och senare konstnärlig ledare för Borås Stadsteater. Jag mötte många boråsare som var stolta över att bo i en av de sex städer som har en egen stadsteater. Att detta var en av de saker som definierade Borås som en kulturstad.

Nu ska kulturnämnden ta ställning till ett förslag om att börja demontera sin egen teater, med den märkliga motiveringen att man vill bredda teaterutbudet.

En fast producerande teater har en helt annan roll än gästspel. Hade publiksuccén ”Raseri” varit ett gästspel istället för en egen produktion skulle väldigt få boråsare haft möjlighet att se den. Vill man nå nya publikgrupper måste man ha längre föreställningsperioder, annars vänder man sig bara till de redan frälsta. Detta är i grunden en demokratifråga.

Förslaget till kulturnämnden är i realiteten att långsamt strypa teatern. En teater som bara gör 2-3 produktioner om året är konstnärligt och ekonomiskt slöseri och som en följd kommer statsbidragen via regionen att krympa. Hur ska teatern kunna utveckla både spets och bredd i det formatet?

Om kulturnämnden vill satsa på mer teater finns det en mycket enkel lösning. Bygg den projekterade blackboxen i anslutning till teatern, så att teatern får repetitionslokaler, då kan scenen frigöras för fler gästspel utan att man skär i teaterns ordinarie verksamhet. Det är så man satsar på mer teater, inte genom att halvera den teater som redan finns. Ritningar finns, allt är väl förberett.

Kommunen har satsat många miljoner på en stor renovering av lingångarna på teatern. En producerande teater kan använda dessa för att bjuda publiken på hisnande teaterupplevelser. På en gästspelscen blir det turnéföreställningar. Turnéföreställningar arbetar från golvet, inte från tak och lingångar. De nya skinande lingångarna kommer hänga där oanvända. Är detta ett ansvarsfullt sätt att använda skattemedel, eller är det bara någon som inte har tänkt, som inte vet tillräckligt mycket om teaterproduktion?

Förslaget som kulturnämnden ska ta ställning till presenteras inte förrän på nämndmötet 24 augusti. Det finns alltså ingen möjlighet att diskutera eller göra en konsekvensanalys av förslaget. De enda argument som kommer höras är förslagsställarens. Är det så kommunal demokrati ska fungera?

Ja, det har funnits problem på Borås Stadsteater. Inte i första hand personalproblem utan ledningsproblem. Och problemen har en gemensam grund: verksamhetsformen. En kulturförvaltning är inte lämplig att driva en producerande teater, det blir kolliderande system och detta har visat sig gång efter annan. Den här frågan utreddes av Mats Johansson redan på 1980-talet och ledde till att Stockholms Stadsteater, likt de flesta andra professionella teatrar blev ett samhällsägt bolag. Redan i den utredningen framhölls verksamhetsformen i Borås som ett exempel på hur man inte bör driva teater.

Under de senaste årens chefsturbulens har hela tiden verksamhetsformen varit roten. Monica Wilderoth påtalade den. Gugge Sandström fick gå efter två dagar när han påtalade den i media, Ragna Wei meddelar att hon inte kan utföra sitt arbete under rådande omständigheter.

När kommunen beställer en genomlysning av teatern och ett åtgärdsprogram blir utredningens första slutsats: Gör teatern till ett kommunalt bolag! Kommunens svar blir att detta är en icke-fråga i Borås.

Varför lägger man ner skattepengar på en dyr utredning om man inte vill höra vad den kommer fram till? Handlar det om djupt rotade missuppfattningar om vad ett kommunalt bolag är eller bara prestige?

Slutsats två blev att teaterns ledning inte fungerar och sambandet är självklart: Är strukturen fel i grunden kommer ledningen att följa fel kompass i sitt arbete. Varvid ledningen försöker göra ännu mer kommunal förvaltning av den producerande teatern. Och i takt med detta har problemen bara blivit ännu värre. Följdriktigt kommer till slut förslaget att montera ner teatern; skär ner på den egenproducerade teatern och köp in istället!

Det är lite som om man har gett sin ko fel foder i så lång tid att den blivit sjuk och ställs inför valet: Byt foder eller skjut kon. Och då skjuter man kon. För det blir enklare så.

Det krävs politiskt mod från nämnden att medge att man har haft fel i denna fråga under så lång tid och till ett så högt pris.  Att inte ta den enkla vägen: montera ner teatern, kosta vad det kosta vill för kulturlivet. Att istället våga se teaterns grundproblem i vitögat och göra precis det som utredningen förordar. Ja, det är en fråga om politiskt mod, men faktiskt också om anständighet.

Så: Satsa på mer teater. Absolut. Bygg den planerade repetitionslokalen på teatern så att man kan ta in fler gästspel och låt Borås Stadsteater fortsätta utvecklas och bjuda boråsarna spännande teaterupplevelser.

Och upplös det olyckliga äktenskapet mellan kulturförvaltningen och teatern.