Kultur o Nöje

Novell om ensamkommande vann Lilla Debutantpriset

LITTERATUR ,
Foto:

Nilasamaa Azimi skriver för att få ur sig den sorg som inte går att prata om. Det ledde henne till förstapriset.

Artikeln publicerades 9 februari 2017.

– Jag känner mig ärad, det är kul när det man gjort blir uppmärksammat.

Så säger Nilasamaa Azimi om att vinna Lilla Debutantpriset för novellen "Mirakel". Novellen är inspirerad av hennes egna erfarenheter som ensamkommande flyktingbarn. Ensamheten, sorgen och fajten mot byråkratin ger ett behov att skriva av sig, säger hon.

– Jag brukar alltid skriva när jag är ledsen, för att få ut något som finns därinne. Man kan inte säga allt, så det är lättande att skriva.

Utöver behovet att berätta sin egen historia ville hon också skriva om ämnet för att rikta strålkastaren mot andra i liknande situationer.

– Jag har hört om ensamkommande som begår självmord. Jag ser dem, vi har samma erfarenheter.

Novellen avrundas med tankarna efter ett samtal hem till en älskad mamma, kvar i Afghanistan: "Mamma jag saknar dig; och vill krama dig så hårt och omfamna dig för evighet. Dit famn är det säkraste och tryggaste plats för mig. Tårarna rann på kinderna."

Nilasamaa Azimi läser just nu språkintroduktion på Bäckäng och samlar betyg för att komma in på gymnasiet, naturlinjen. Målet är att en dag bli tandläkare, men skrivandet kommer kanske hänga med in i framtiden.

– Jag skriver för min skull, men när jag blev nominerad sa många av mina lärare och vänner att jag borde fortsätta, att jag är bra på att uttrycka mig. Vi får se. Det här priset är en början.

Fakta

Juryns motiveringar

Första pris: Nilasamaa Azimi "Mirakel". För en novell där språket understryker den mellanstation som så många migrerande människor befinner sig i idag medan de fryser och hoppas på ett mirakel.

Andra pris: Linnea Krantz "What's eating me". Denna novell ger inblick i en tankevärld som kretsar kring ett beroende, men också inblick i betydelsen av att inte vara ensam med sin sjukdom.

Tredje pris: Mitra Mavizi "Ung kvinna". Med en collageliknande framställning förmedlar denna novell frustrationen över hur långt vi har kvar innan vi är systrar och bröder med lika värde.

Visa mer...