Kultur & Nöje

Skickligt kriminalreportage om gåtan Peter Mangs

Kultur & Nöje Artikeln publicerades

Varför blev Peter Mangs seriemördare? Joakim Palmkvists bok öppnar för nya frågor, skriver Mikael R Karlsson.

Äventyr i Svenssonland – seriemördaren Peter Mangs

Författare: Joakim Palmkvist

Förlag: Albert Bonniers Förlag

Det finns en hel del paralleller att dra efter att ha läst kriminalreportern Joakim Palmkvists Äventyr i Svenssonland om seriemördaren Peter Mangs. Osökt kommer man att tänka på en annan mördare, Lasermannen John Ausonius, som hade en annorlunda, men samtidigt likartad profil. Ausonius härjade i Stockholm i början av nittiotalet, Mangs i Malmö mellan åren 2003 och 2010. Deras dåd hade tydliga rasistiska drag. De har båda fått diagnoser med autismkaraktär, kan betraktas som vapenfetischister och är barn av sin tid. Under Ausonius tid legitimerades vardagsfrämlingsfientligheten av Ny Demokrati, under tiden för Mangs skjutningar växte sig Sverigedemokraterna allt starkare.

När journalisten Gellert Tamas skrev Lasermannen 2002 blev den snart en klassiker i genren. Det var för övrigt en bok Peter Mangs läste innan han dödade sitt första offer. Äventyr i Svenssonland är jämförbar i kvalitet. Det är en gastkramande historia, där Palmkvist inte bara systematiskt berättar vad som har hänt, utan också gör stora ansträngningar att försöka förstå varför. Man skulle kunna säga att han lyckas med det förstnämnda, men att han går bet på det sistnämnda. Vad som händer och har hänt under pannbenet på Peter Mangs är fortfarande dolt i dunkel. Mycket beror detta förstås på Mangs ointresse att delta i vare sig rättegång eller förhör. Palmkvist får förvisso sina intervjuer, men så fort det börjar bränna till tystnar Mangs. Därför går det bara att spekulera.

Den ideologiska överbyggnaden finns där, men är fragmentarisk och osammanhängande. Den allena kan inte förklara varför Mangs väljer att beväpna sig och ge sig ut i Malmö för att mer eller mindre slumpmässigt avrätta människor som ser utländska ut. Konspirationsteorierna han anammar ger inte heller något bra svar. Han är ensam och går på flera personliga minor, men det gör inte folk till mördare.

Nej. Det här är en bok som snarare öppnar upp för nya frågor än ger entydiga svar – men det stör inte. Äventyr i Svenssonland fungerar som en lins genom vilken man kan betrakta vår samtid. Mangs må vara en ensam galning, han framstår åtminstone som en sådan i Palmkvists bok, men det är ju knappast en slump att han framträder just nu när de främlingsfientliga krafterna åter har fått vind under vingarna.

Om man nu inte vill använda Äventyr i Svenssonland för att förstå sin samtid går det förstås också bra att läsa den som ett ovanligt bra kriminalreportage. Det här är en bok som gymnasieelever kommer sluka de närmaste åren. Precis som de gjorde med Lasermannen. Den rekommenderas starkt.