Kultur & Nöje

Jill levererar utan några överraskningar

Kultur & Nöje ,
Bäst är Jill Johnson när hon släpper loss, anser BT:s recensent.
Foto:

Jill Johnson besöker Åhaga under en höjdpunkt av sin karriär, men allt är lite för perfekt, tycker BT:s recensent Anna Engström.

Jill Johnson

Plats: Åhaga

Publik: cirka 1000

Bäst: I'm living a country song

Sämst: Den gula och lila ljusshowen som pågick första kvarten

Artikeln publicerades 4 november 2016.

Jill Johnson är på topp när hon står på Åhaga-scenen. Självsäker och sval som den första snön som smälter utanför vagnstallarna. Hon gör succé i TV4as Så mycket bättre, man pratar fortfarande om Jills veranda med vördnad i rösten och hon har nyss släppt albumet For you I'll wait. I bakfickan har hon också flertalet krogshower och samarbeten med stora namn. Hennes karriär är på en riktig höjdpunkt och boråsarna kan vara stolta över sin Jill. För trots att hon är född och uppvuxen i Ängelholm har hon sedan länge setts som boråsare. Höstens turné är den första konserthusturnén hon gjort sedan 2013, och stämningen i den något kalla lokalen är förväntansfull.

Att Jill är en fenomenal sångerska och musiker behöver knappt nämnas, men ibland blir skickligheten och de perfekta tonerna för välpolerade. Inget sticker ut eller utmanar. Hon är mellanmjölk som passar alla. Proffsigheten vinner över det spontana och vi lämnas med en känsla av att inte nå under ytan. Hon får till och med sin skilsmässa att låta som något lättsmält som man kan skämta om under mellansnacken. Men stundtals är känslorna som finns inkapslade i musiken smärtsamt närvarande. Som i den mäktiga When it pours it rains och den avskalade The night I cry.

Countrydrottningen har publiken i sitt grepp och levererar det man kan förvänta sig av henne. Klappvänlig, felfri, lättsmält musik. Absolut noll överraskningar. Men det finns ju en poäng i det också för värmen och tryggheten i det riktigt bekanta är oslagbar. Kanske är det också därför Så mycket bättre-hiten Open your heart som är en cover på Tommy Nilssons Öppna din dörr, får kvällens största applåd. En välbekant hit levererad av en välbekant artist.

Inte ens i mellansnacket visar hon några sprickor i fasaden. Whiskyn som hon har bredvid sig ger hon till en man i publiken och förklarar att hon aldrig skulle dricka när hon jobbar. Jag är ju inte Tommy Körberg, säger hon och får ett artigt skratt från publiken.

Bäst är Jill Johnson när hon släpper loss och levererar handen-på-höften-country. När musiken riktigt dånar under de välvda taken. Under dängor som We can sleep it off och Given up vaknar publiken upp och stampar takten så att stolsraderna gungar i takt med sångerskans slag på tamburinen.