Kultur & Nöje

Feminism med många röster

Kultur & Nöje Artikeln publicerades

Hur många feminismer finns det? Cecilia Köljing läser en bok om olika vägar ut ur patriarkatet.

Utvägar – feministiska allianser för en solidarisk framtid

Red: Edda Manga och Veronica Vinthagen

Förlag: Ordfront

I juni 2014 hölls ett av de största feministiska arrangemangen sen kvinnokonferensen i Peking 1995: Nordiskt Forum. Tusentals besökte Malmö Arena och det parallella arrangemanget Feministisk festival. Det blev den feministiska milstolpe som arrangörerna hade hoppats på.

Men Nordiskt Forum har också kritiserats för att vara exkluderande och alltför riktat mot maktens korridorer. Ett på förhand utarbetat slutdokument med krav på reformer lämnades under pompa och ståt över till Nordens jämställdhetsministrar, däribland Norges Solveig Horne från högerpopulistiska Fremskrittspartiet. Många kände sig uteslutna, bland annat transpersoner och rasifierade feminister. Det var, med författaren Parvin Ardalans ord, en mångfald av vithet som kom fram under arrangemanget.

Den nyutkomna antologin Utvägar tar avstamp i Nordiskt Forum. Redaktörerna Edda Manga och Rebecca Vinthagen ville bjuda in alla de feministiska röster som inte kom till tals då, på så sätt kan antologin ses som ett slags skuggrapport. Den samlar dagens mångfasetterade och livfulla feministiska rörelse innanför samma pärmar och visar att feminismen är mångröstad, att det handlar om feminismer i plural snarare än i singular.

Bland de medverkande finns skribenter, aktivister och forskare som Ulrika Dahl, Maud Eduards, Cynthia Enloe, Katrine Kielos, Paulina de los Reyes, Tiina Rosenberg och Amina Wadud. Vissa av texterna är tagna direkt från anföranden och intervjuer som hölls på en av scenerna under nordiskt Forum. Andra är skrivna specifikt för antologin. Bidragen är korta och kärnfulla och utformade som artiklar, intervjuer, dikter eller brandtal. Det ger en bra bredd och fin variation.

De olika bidragen pekar på hur feminismen kan vara utvägen ur ett samhälle i politisk, ekonomisk och miljömässig kris. I grunden ligger ett särskiljande av jämställdhet och feminism där jämställdhet handlar om att ge kvinnor en plats i rådande ordning och feminism om att förändra den i grunden. Det handlar om feminism som anti-militarism, motkraft till fascism, motröst till ekonomism och lösning på klimatkrisen. Om feministiska ekonomier som styrs av humanitära behov. Om en feministisk arbetsmarknad där visionen är frigörelse snarare än exploatering på lika villkor.

Det finns lika många olika utvägar som det finns bidrag. Men det finns också slående likheter mellan texterna. I mångt och mycket pekar de mot samma värld; det är en verklighet bortom fascism, sexism, kapitalism, rasism, våld och heterosexism. Även om det finns olika vägar dit är målet detsamma.

Cecilia Köljing