Krönikörer

Tryck- och yttrandefrihetslagen bestod provet

Krönikörer Artikeln publicerades

Uppdraget var att skapa en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag. Det blev tre modeller som alla bidrog till att skapa en alternativ, ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL), som förkastades.

Processen har tagit nära fyra år med tusentals sidor promemorior, överläggningar inom partierna och timmar av diskussioner i kommittén. Slutresultatet kan tyckas magert men enligt Yttrandefrihetskommittén står sig tryckfrihetsförordningen (TF) från 1766 liksom yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1992 ytterligare ett antal generationer.

Uppdraget från regeringen att skapa en teknikoberoende grundlag kunde lika gärna ha formulerats som att kommittén skulle uppfinna hjulet. Trogen sitt uppdrag valde kommittén att ge det en rund form.

Yttrandefrihetskommittén är inte denförsta utredning som konstaterar att det särskilt starka skyddet för yttranden som TF och YGL ger måste förbehållas yttranden som sprids med hjälp av vissa tekniker. En annan ordning skulle försvaga yttrandefriheten bland annat vad gäller skyddet av de som lämnar uppgifter till medierna.

I synnerhet TF beskrivs ibland som vore den en fetisch. Ett dött föremål som tillskrivs mäktiga egenskaper och tilldrar sig en lika oförtjänt som osund dyrkan. Kritikerna som vill utmönstra regleringen brukar säga att visst har TF och även YGL tjänat samhället men nu har tekniken tagit sådana språng att lagarna föråldrats och bör bytas ut för att det ska bli slut på det ständiga lappandet och lagandet.

Visst har det lappats och lagats i TF och YGL och visst föreslår även Yttrandefrihetskommittén att lapptäcket till del sys om. Men grundlagar är levande materia och även en ny yttrandefrihetslag nöts av tidens tand och måste förändras.

Alternativet kommittén ställtmot TF och YGL innebär även det ett teknikberoende. Endast yttranden framförda i massmedier ges grundlagsskydd. Men där TF och YGL ger ett automatiskt skydd när vissa angivna tekniker används krävs för att få ett automatiskt skydd med NYGL att den som framställer yttrandet är ett massmedieföretag.

Denna grundstomme i NYGL förvandlar en medborgerlig rättighet till ett skråprivilegium. Det är som att partiellt införa det skråväsende vi lämnade för flera hundra år sedan.

Visserligen kan andraän massmedieföretag skaffa grundlagsskydd genom att söka utgivningsbevis för sina massmedier eller ange ansvarsuppgifter på massmediet men grundtanken att ge vissa en gräddfil till yttrandefrihet är främmande för våra traditioner.

Införandet av nya begreppsom massmedier och massmedieföretag för med sig svåra gränsdragningsproblem. Vad är ett massmedium och var ska gränsen dras för när någon anses bedriva en verksamhet professionellt och när ska kravet på huvudsaklighet anses vara uppfyllt?

Dessa definitionsproblem leder i sin tur till osäkerhet när grundlagarna ska tillämpas. När träder skyddet för meddelare in och när gäller det inte? När får åklagare ingripa mot yttranden som anses brottsliga?

De problem somtrots allt finns med TF och YGL framstår som försumbara jämfört med NYGL som därtill har fel inriktning när det gäller det automatiska skyddet.

TF och YGL har bestått provet. De förändringar som kommittén kommer att presentera den 23 augusti innebär att grundlagarnas ställning stärks ytterligare även om yttrandefriheten totalt sett inte vidgas.

Nils Funcke
journalist och sekreterare
i Yttrandefrihetsutredningen