Annons
Nyheter

Nyfkenheten är en högskolas främsta tillgång

Det ställs ökade krav på högre utbildning och forskning, vi ska – som det numera heter – leverera.
Nyheter • Publicerad 24 november 2011

Genomströmningen av studenter ska öka, studenternas anställningsbarhet stå i fokus och forskningsresultat nyttiggöras i näringsliv och offentlig verksamhet.

Detta är krav från staten som har avgörande betydelse för resurstilldelningen, och som alla universitet och högskolor måste förhålla sig till. För framförallt mindre och medelstora lärosäten innebär kraven ett behov av att i ökad grad profilera sig och koncentrera verksamheten till ett antal styrkeområden.

Annons

I en sådan utvecklingsprocess finns möjligheter till kvalitetsförbättringar av såväl utbildning som forskning. Med ökad styrning av resurser och med fler forskare och lärare som är verksamma inom samma fält, får vi en ökad så kallad kritisk massa. Detta ger fler möjligheter till erfarenhetsutbyte och prövning av varandras resultat. Därigenom sker det en kunskapsutveckling.

Men en tilltagande koncentration innebär samtidigt stora risker. I ett långsiktigt perspektiv visar sig, nämligen, ofta den mest framgångsrika akademiska miljön vara den som bäst har tagit tillvara nya idéer och fångat upp djärva uppslag. Om de ekonomiska medlen begränsas till ett fåtal områden, kan det medföra att nya frågeställningar och idéer inte uppmärksammas och ges tillräckligt utrymme. Utbildning och forskning kommer då att bedrivas i upptrampade spår. Förnyelsen stannar av.

Vetenskapshistorien är fylld av exempel på hur enskilda forskare med egenskaper som nyfikenhet, uppfinningsrikedom och envishet har ifrågasatt etablerad kunskap och, inte sällan efter att ha mött stort motstånd, åstadkommit förändring.

Parallellt med att vi satsar på starka kritiska miljöer, måste vi finna former för att ta vara på nya idéer. Den enskilde lärarens och forskarens nyfikenhet är i det långa loppet en högskolas viktigaste tillgång.

En annan förutsättning för framgångsrik forskning, är konsten – modet! – att ifrågasätta det självklara. Ett intressant exempel på detta är den ekonomiska forskning som bedrivs under benämningen Qwerty. Jag förmodar att bokstavsordningen förefaller bekant, men vad står den för och vad har den med forskning att göra?

Svaret är att Qwerty, är de sex första bokstäverna på den översta raden på våra tangentbord. Ordningen bestämdes en gång i tiden för att sänka hastigheten vid användning av skrivmaskiner. Mekaniken klarade inte av skrivmaskinister som var för snabba. Idag finns knappast några mekaniska skrivmaskiner kvar i arbetslivet, men Qwerty-tangentbordet består.

Varför? Det kanske finns bättre lösningar som skulle innebär ökad snabbhet och högre kvalitet?

Qwerty-forskningen handlar alltså om vikten av att ifrågasätta det självklara och därigenom bryta invanda föreställningar. Som rektor på Högskolan i Borås verkar jag för en utbildnings- och forskningsmiljö där profilering och kunskapsutveckling inom ett område går hand i hand med ifrågasättande av mönster i vardagsliv och organisationsliv.

Till ett sådant ideal hör ett flervetenskapligt angreppssätt, där möten mellan olika ämnen leder till nya perspektiv på problem av skilda slag.

Björn Brorström

Rektor, Högskolan i Borås

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons