Krönikörer

Humboldt, hållbarhet och högskolan

För 200 år sedan bildades Humboldt-universitetet i Berlin. Humboldt förknippas idag med grundläggande akademiska värden såsom forskningens frihet och obundenhet samt vikten av en stark koppling mellan utbildning och forskning.

Krönikörer

Det europeiska universitetet är idag något helt annat än vid tiden för tillkomsten av Humboldt-universitetet. Det är emellertid viktigt att uppmärksamma idealen och resonera om vår egen tid och situation utifrån dessa ideal. (Om detta kan du läsa mer i boken Från Högskolan i Borås till Humboldt).

Det är lika angeläget idag som igår att forskningen är fri och obunden i förhållande till alla typer av intressen. Forskaren formulerar forskningsproblemen, bestämmer metoderna och ansvarar för resultatredovisningen. Drivkraften är nyfikenhet och vilja att finna nya svar på viktiga frågor – svar som är de rätta, till dess att nya forskningsresultat visar något annat.

Samtidigt som forskarenska vara självständig i sina val, är det berättigat att samhället ställer kvar på vetenskapen att studera de mest angelägna frågorna. Det är delikat avvägning hur detaljerade beställningarna från uppdragsgivarna – det vill säga regering och riksdag – ska vara.

Det största problemet med en för specifik beställning är egentligen inte styrningen som sådan utan att viktiga perspektiv riskerar att gå förlorade om inte en stor öppenhet och frihet präglar valet av områden och forskningsfrågor.

Det är en bekantomständighet att de bästa publicerade artiklarna i erkända vetenskapliga journaler inte alltid är författade av forskare som är en del av ett större välfinansierat forskningsprogram. Banbrytande insatser görs inte sällan av forskare som planerar och genomför studier utanför de stora programmen.

Självklart ska forskare äga rätt att välja problem, metod och former för att redovisa resultat. Men det är också viktigt att forskare accepterar att det politiska systemet prioriterar och fördelar resurser till områden där nya kunskaper krävs. Som forskare har vi ansvar för att fokusera på frågor som har stor samhällelig relevans.

Stora satsningar hargjorts på klimatforskning och dessa satsningar måste fortsätta. Den viktigaste frågan är hur vi åstadkommer en hållbar utveckling och förenar ökad global spridning av materiellt välstånd med minskad belastning på miljön. Det krävs tekniska landvinningar och fortsatt forskning och utveckling av energisystem och nya material, men det krävs också forskning som fokuserar på hur nya system införs och kommer till praktisk användning.

Vi är inte behjälpta av nya lösningar om det inte finns förutsättningar för att genomföra och tillämpa dem. Vi behöver forska kring våra egna beteenden: Hur anpassar sig individer och organisationer till nya omständigheter? Det är till syvende och sist vårt sätt att agera i vardagen – våra konsumtionsmönster som avgör.

Hållbar utveckling innefattarockså en god och stabil ekonomisk utveckling. Finansiella kriser av det slag som nyligen upplevts, och som fortfarande starkt påverkar oss, ska undvikas. Det finns naturligtvis redan mycket kunskap om de ekonomiska sambanden och det är tämligen enkelt att i efterhand förklara vad det var som hände.

Men kanske är det dags för den ekonomiska vetenskapen att höja ambitionsnivån och mer systematiskt försöka förutsäga utvecklingsförlopp och bli djärvare och mer aktiva i samhällsdebatten. Det är önskvärt med ett ökat samhällsengagemang från forskare i dessa frågor. När skrev en nationalekonom senast en debattartikel i BT?

Detta var några funderingar och önskemål så här inför ett nytt år. Med förhoppning om ett gott nytt år och på återseende 2011.

Björn Brorström
prorektor, Högskolan i Borås