Krönikörer

Högskolan – en förändringens värld

Krönikörer
Foto:

Då jag kom till Högskolan i Borås för snart fyra år sedan kunde jag inte föreställa mig hur stora förändringar i vår omvärld och i förutsättningarna för vår verksamhet som väntade.

Artikeln publicerades 23 augusti 2010.

Den gångna perioden har varit mycket förändringsintensiv och oavsett valutgången väntar oss en ny tid av stora reformer som kommer att påverka vår verksamhet.

Erbjudandetatt få medverka som krönikör i Borås Tidning, som jag med glädje tackat ja till, ger mig möjligheter att beskriva och framföra åsikter om den dynamiska värld som är den högre utbildningens och forskningens. Jag vill göra detta med avstamp i den enskilt största förändring som skett för Högskolan i Borås' del de senaste åren.

En nyligen beslutad och genomförd reform är möjligheterna för högskolor att utfärda examen på forskarnivå. Rättigheten att examinera på forskarnivå är i praktiken den stora skillnaden mellan ett universitet och en högskola och reformen öppnar således upp för en helt ny ordning, ett nytt så kallat högskolelandskap. Reformen innebär å ena sidan en större likhet mellan olika typer av lärosäten, å andra sidan större skillnader eftersom nya områden för forskarutbildning kommer att utvecklas och etableras.

Avsiktenär nämligen att de nya rättigheterna ska avse områden som är nydanande och bygger på flervetenskaplighet, det vill säga samverkan mellan företrädare för olika traditionella akademiska ämnen. Vidare gäller att områdena ska vara unika i ett nationellt perspektiv samt internationellt konkurrenskraftiga. Det finns anledning att ha stora förhoppningar på att spännande och viktiga forskarutbildningar kommer att utvecklas och bedrivas som innebär en förnyelse och kvalitetsutveckling nationellt sett. Det är också positivt att befintliga forskarutbildningar vid såväl universitet som högskolor kommer att prövas och rättigheter kan dras in om kvaliteten inte är tillräcklig.

Vid Högskolan i Borås har vi profilerat verksamheten och satsat på att utveckla sex stycken forskningsområden. I första ansökningsomgången sökte vi för rättigheter inom fyra av dessa områden. Vi tilldelades rättigheter inom områdena Biblioteks- och informationsvetenskap och Resursåtervinning och kommer nu att bedriva egen forskarutbildning och examinera. Vi har inte fått besked än om området Textil och mode och vi fick i likhet med Högskolan i Kristianstad något förvånande avslag för rättigheter inom lärarutbildningsområdet.

Högskoleverketvalde av någon svårbedömd anledning att fatta ett annat beslut än det som den av verket utsedda expertgruppen föreslog. Jag är övertygad om att vi efter förnyad ansökan redan i höst kommer att tilldelas rättigheter inom lärarutbildningen.

Högskoleverkets beslut betyder att vi förfogar över alla de delar som behövs för att bygga upp en högkvalitativ komplett akademisk verksamhet. Vi har professionsorienterad utbildning på grundnivå, avancerad nivå, forskarnivå och vi har forskning. Framförallt innebär rättigheterna att vi rejält stärker vår basverksamhet, nämligen grundutbildningen. Vår huvuduppgift som forskare och lärare är att föra kunskaper vidare och rusta våra studenter för arbetslivet. Egen forskning och forskarutbildning ger en naturlig forskningsanknytning och höjer kvaliteten.

Högskolornasframgång med ansökningar om rättigheter betyder att en omfördelning av ekonomiska resurser kommer måste ske. Universiteten, både de yngre och de äldre, som idag baserat på generella rättigheter bedriver forskarutbildningar med varierande kvalitet kommer att få lämna ifrån sig resurser till oss med starka profiler, nydanande verksamheter och forskarutbildningar. Det kommer inte att gå att försvara att resurser fördelas till och används ineffektivt i forskarutbildningar som vilar på gamla meriter och inte klarar högt ställda kvalitetskrav. Även universiteten måste profilera sin verksamhet om de ska hänga med.

För vår del så öppnar sig möjligheterna och nu det handlar om att ta tillvara dessa.

Björn Brorström
prorektor, Högskolan i Borås