Krönikörer

Gästkrönika Gunnar Hökmark : "Vi behöver en ny politisk idé för Europa"

Winston Churchill gav i ett historiskt tal – där begreppet "järnridån" myntades – bilden av hur Europa såg ut bara ett år efter andra världskrigets slut. För honom rörde det sig inte om teoretiskt filosoferande utan om den europeiska civilisationens mest dyrköpta erfarenheter som kunde räknas, beräknas och beskrivas i stupade, mördade, förnedrade och förintade.

Krönikörer

Churchill föreslog en europeisk enhetsprocess, eftersom han så tydligt såg den som ett försvar för det som hans Storbritannien hade kämpat för under andra världskriget: toleransen, friheten, demokratin och det öppna samhället. Det handlade om ett nytt enande av Europa, en enhetsprocess som ingen nation skulle vara utestängd ifrån, en stor fredsordning för Europa.

Bara några årsenare, den 9 maj 1950, blev den till en mer konkret plan genom Robert Schumans förslag till en europeisk integrationsprocess. Och idag har vi en europeisk union som binder samman Frankrike med Tyskland, öst med väst och med Kroatiens medlemskap och Serbiens förhandlingar som kandidatland även läker Europas gamla sår på Balkan.

Men dagens EU lever inte upp till de krav som dagens värld och morgondagens utmaningar ställer.

Skuldkrisen som plågar flera länder har inte uppkommit genom EU eller genom euron utan genom en nationell politik där utgifter har fått växa snabbare än inkomster och där regleringar och monopol har hindrat ekonomisk tillväxt och underminerat konkurrenskraften.

Det är inte för mycket marknadsekonomi som är södra Europas problem utan för lite. Det ställer krav på en reformagenda i varje land som vill kunna utveckla konkurrenskraft och som vill ökat välstånd och social trygghet
Samtidigt har EU ett ansvar för att göra det som kan bidra till bättre förutsättningar för varje enskilt land och för medborgarna. EU är världens största ekonomi och världens största demokrati. Likväl tar vi inte vara på de möjligheterna.

Vi saknar idag denreformagenda och den stora politiska idé som kom att forma ett nytt Europa utifrån andra världskrigets ruiner och som på 1990-talet kunde förena öst med väst under frihet och demokrati.

Vi behöver en reformagenda som gör Europa till den mest dynamiska kunskapsekonomin och världens största marknad med fler jobb, bättre miljö och en starkare tillväxt.

I frånvaron av detledarskap vi idag behöver växer sig misstro och motsättningar starka. Vi ser det i form av hur ytterlighetspartier växer sig starka och föder extremism samtidigt som vi ser hur populism med löften om ökade utgifter och sänkt pensionsålder mitt i krisen kan vinna val.

Det är inte krisen som skapar misstron utan frånvaron av reformer och idéer som kan skapa en agenda för förändring. Det man kunde göra 1950, fem år efter andra världskriget, och under 1990-talet efter järnridåns fall måste vi göra nu.

Gunnar Hökmark
europaparlamentariker (M)