Funcke: Ingen bra månad för yttrandefriheten
Tre journalister vid Göteborgs-Posten åtalas för brott mot tystnadsplikten, en kommunalchef fälls för brott mot efterforskningsförbudet, ansvarige utgivaren av Karlskoga Tidning åtalas för att ha publicerat uppgifter som avslöjar en uppgiftslämnare och samma dag inleder Justitiekanslern (JK) en förundersökning mot två myndighetspersoner för att de efterforskat vem som lämnat uppgifter till medierna.
Samtliga fall berör meddelarfriheten, som är tänkt att minimera korruption, misshushållning och mannamån när det gäller gemensamma angelägenheter.
Meddelarfriheten skyddas på i huvudsak tre sätt.
Myndigheter får inte efterforska vem som läckt en uppgift eller vidta repressalier mot den som utnyttjat sin yttrandefrihet vare sig det skett anonymt eller under eget namn.
Den som tar emot uppgifter får inte utan samtycke från uppgiftslämnaren lämna uppgifter som riskerar att meddelaren kan identifieras.
”Var får de allt skräp ifrån?” Det ska en kommunal chef i Burlövs kommun ha yttrat sedan Sydsvenska Dagbladet publicerat uppgifter om ett försenat skolbygge. Det må vara olämpligt men knappast olagligt att uttrycka frustration över att uppgifter läcker till medierna. Men när samma chef börjar ställa direkta frågor till medarbetarna om vem som lämnat uppgifter går han över gränsen. Chefen dömdes i Malmö tingsrätt den 13 februari till böter för brott mot efterforskningsförbudet.
Samma dag fattade JK beslut om att inleda förundersökning mot en chef inom hemsjukvården i Nyköping och mot en skolchef vid en kommunal gymnasieskola för brott mot efterforskningsförbudet. JK kommer också att väcka åtal mot en utgivare och tre journalister. De har enligt åtalet gjort sig skyldiga till brott mot tystnadsplikten. Ett brott som inte kräver uppsåt utan där även usla rutiner eller ovarsamhet kan sluta i domstol.
I göteborgsfallet handlar det om en fotograf, en reporter och en nattchef. De tre har enligt JK inte respekterat en kvinnas krav på att inte bli igenkänd i tidningen när hon berättade om att hon blivit utsatt för våldtäkt. Trots löftet publicerades en bild där hennes ansikte bara delvis var dolt.
De flesta tror att det bara är den ansvarige utgivaren för en tidning som kan åtalas för sådant som publicerats. Men tystnadsplikten gäller för alla som på något sätt under framtagningen av t.ex. en artikel får kännedom om uppgiftslämnarens identitet.
Det är illa att det över huvud taget förekommer brott mot tystnadsplikten och efterforskningsförbudet. Men än allvarligare vore det om överträdelser mot reglerna inte skulle beivras.
Det skulle i förlängningen innebära att meddelarfriheten till sist bleve en illusion, vilket skulle leda till en förlust för demokratin och allas vår rätt till insyn i hur gemensamma angelägenheter sköts.
Nils Funcke
journalist och tidigare sekreterare
i Yttrandefrihetsutredningen
