Krönikörer

Flyende irakier får lita till människans godhet

De irakiska kristnas situation är nu så kritisk att det vore grymt att önska dem en fortsatt fröjdefull jul.

Krönikörer
Irakiska kristna besöker Annandagsmässan i en kyrka i Bagdad. Det är fantastiskt att det finns privatpersoner som försöker hjälpa de kristna och andra utsatta irakier, menar Elisabeth Braw.
Foto:

Före Gulfkriget 1991 hade Irak runt en miljon kristna. När det senaste kriget utbröt, år 2003, fanns det 800.000. Idag flyr Iraks kristna i massor. Enligt nya siffror från UNHCR är 20 procent av alla irakiska flyktingar kristna, jämfört med 3 procent av landets befolkning.

Det är inte så konstigt när deras dagliga liv är riskfyllt och inte ens landets ledning kan stoppa dödliga attacker, såsom angreppet på en kyrka där 51 gudstjänstbesökare och två präster miste livet. Denna månad har redan skördat sina första kristna dödsoffer, ett äldre par som sköts till döds i sin lägenhet.

De irakier – både kristna och muslimer –som når andra länder står dock inför ett nytt problem, att anpassa sig till samhällen som de ofta inte vet mycket om. Men ibland går det att lita på människans godhet. För två år sedan startade juridikstudenter på Yale-universitetet ett initiativ som hjälper nyanlända irakiska flyktingar att anpassa sig till livet i USA.

Idag är initiativet en liten organisation, Irap, där advokater, juridikprofessorer och studenter hjälper nyanlända irakiska flyktingar av alla de slag. Denna frivilligkår bistår dem med gratis juridisk hjälp och sådana praktiska sysslor som att presentera sina färdigheter för potentiella arbetsgivare i USA.

Den likaledes lilla organisationenList Project har ett liknande syfte, så viktigt att man undrar varför inte FN eller någon annan viktig instans tar hand om frågan. The List Project startades för fyra år sedan av en ung anställd på USAID, USA:s motsvarighet till Sida.

Den unge mannen, Kirk Johnson, hade precis återvänt till USA från Bagdad och Fallujah när en irakisk tolk han jobbat med kontaktade honom och bad om hjälp. När tolken kom hem från jobbet på USA:s ambassad hade han hittat ett människohuvud framför dörren. På huvudet satt en lapp: ”Nästa gång blir det ditt huvud.”

Irakiern bestämde sig för att fly, men trots hans anställning på USA:s ambassad fanns ingen hjälp att få där. Johnson skrev en debattartikel om hans öde, och snart började andra irakier som jobbat åt USA och dess allierade kontakta honom. Johnson skrev upp dem på en lista.

Sedan dess har Johnson lyckats övertala åtta av USA:s mest prestigefyllda advokatbyråer att hjälpa dessa irakier, som närmast är levande skottavlor, och hjälpt flera dussin av dem att lämna Irak. Några bor idag i Sverige. Men i genomsnitt tillkommer tolv nya namn varje vecka på Johnsons lista.

Det är inte bara kristnasom riskerar livet i Irak, men de riskerar livet på grund av sin religiösa identitet. Europa är mycket bekymrat över Iraks kristnas öde, sade Europaparlamentets president, Jerzy Buzek, i början av december. Det är fantastiskt att det finns privatpersoner – som Irap och List Project – som försöker hjälpa dem och andra utsatta irakier.

Men när vi andra glatt firar jul skulle det passa sig att skänka en tanke – eller en hjälpande hand – åt de stackars människor som riskerar livet för att de tror på julens verkliga innehåll.

Elisabeth Braw
senior reporter
Metro International, London