Krönikörer

Europa behöver mer innovativ forskning

Europa halkar efter. Vi behöver utveckla en ny strategi för att kunna konkurrera med USA och med de nya tillväxtländerna i framförallt Asien.

Krönikörer
Foto:

Detta är utgångspunkten för den forskningspolitik som nu formuleras inom EU. Det stora bekymret som har identifierats är svårigheten att omsätta forskningsresultat till innovationer och få till stånd nya konkurrenskraftiga produkter, tjänster och processer. Innovation är ett honnörsord för dagen och framtagna forskningsstrategier ska omfatta strategier för innovationer.

Ett annat honnörsordär smart specialisering. Europa måste identifiera inom vilka områden som vi har konkurrensfördelar i förhållande till andra länder och kontinenter och satsa på dessa områden. En innebörd av smart specialisering är att satsa på mindre och medelstora företag. Det är där vi finner entreprenörer och nya spännande idéer. I formuleringen av den nya, eller kanske snarare modifierade, forskningspolitiken framhålls också betydelsen av forskning om och utveckling av offentlig förvaltning och offentligt finansierad verksamhet.

Till utgångspunkterna för kommande satsningar hör också en hållbar samhällsutveckling. En viktig del i forskning kring hållbar utveckling är att ta sig an begreppet och fenomenet tillväxt. Det behöver problematiseras och inte tas för givet. Det är nog en insikt som många har, men det behövs mera forskning om tillväxtens dimensioner och effekter.

Vad betyder allt dettaför Sjuhäradsregionen och Högskolan i Borås? Forskningspolitiken inom EU har påverkan på oss på två sätt, dels styr den vilken typ av forskning som stöds och finansieras av unionen, dels påverkar den de prioriteringar och satsningar som görs nationellt. Det handlar om mycket pengar. Den nuvarande satsningen inom ramen för det så kallade sjunde ramprogrammet omfattar närmare 500 miljarder kronor under perioden 2007–2013.

Min uppfattning är att de resonemang som förs och de ställningstaganden som görs är bra för Högskolan i Borås. Vi är profilerade, kanske till och med smarta, vi verkar för att skapa ett effektivt innovationssystem och vi välkomnar en större satsning på forskning kring offentlig förvaltning.

Inte minst sättervi hållbarhet i centrum. Men vi vet att det är skillnad mellan retorik och handling. Ett förverkligande av intentionerna förutsätter att forskningsfinansiärerna lever som de lär och verkligen stöder innovativa miljöer. Dessa miljöer finns inte sällan på mindre lärosäten och är ofta nyetablerade.

Forskningsfinansiärerna måsteockså våga satsa på mindre företag med goda idéer och med utvecklingspotential. Det handlar om risktagande. Finansiärerna ska inte enbart mäta framgång i hur många som lyckats, utan också ha ett aktivt intresse för hur många projekt som misslyckats och framförallt varför de inte blev succéer.

Lyckas alla satsningar, så har risktagandet inte varit tillräckligt och stora utvecklings- och affärsmöjligheter har sannolikt missats till förmån för måttlighet.

På mindre och yngre lärosäten finns goda förutsättningar för nydanande projekt som bygger samverkan mellan forskare från olika ämnen. I flervetenskapliga projekt kan nya typer av frågeställningar behandlas och besvaras.

Högskolan i Boråshar i likhet med alla universitet och högskolor regeringens uppdrag att utarbeta en forsknings- och innovationsstrategi. Vi kommer att argumentera för vikten av att satsa på mindre och dynamiska miljöer. Det är tryggt att fördela medel till stora, anrika och väletablerade universitet, men det riskerar att ske på bekostnad av förnyelse. Hela samhället kan förlora på en sådan politik.

Björn Brorström
professor, Högskolan i Borås