Krönikörer

Det är bara att vänja sig vid Sverigedemokraterna

Krönikörer Artikeln publicerades

Många politiskt intresserade tycker säkert att allt för mycket handlar om Sverigedemokraterna.

Från mitt danska perspektiv kan jag bara säga: Vänj er!

KÖPENHAMN.

Det väntar en intressant vecka i svensk politik.

På måndag kommer SCBs stora väljarbarometer. Hur har det gått för Vågmästar-SD (utan partiledare)?

Och på tisdag ska samma parti bekänna färg i budgetkarusellen.

Många politiskt intresserade tycker säkert att allt för mycket handlar om Sverigedemokraterna.

Från mitt danska perspektiv kan jag bara säga: Vänj er!

Flera opinionsmätningar har den senaste tiden visat att Dansk Folkeparti (Sverigedemokraterna light) är landets största parti. Med borgerliga Venstre på andra plats och regerande Socialdemokraterna först på tredje.

Dansk Folkeparti (DF) bilades 1995 då en grupp bröt sig ur Fremskridtspartiet som leddes av den intelligente men halvgalne Mogens Glistrup. Pia Kjærsgaard blev ledare och skapade sig snart en plattform – under mer än tio år har hon varit Danmarks mest inflytelserike politiker. Det var först när hon sagt sitt som den borgerliga regeringen kunde agera. Idag är regeringen socialdemokratisk och Pia Kjærsgaard ersatt av den välkammade, mindre kontroversielle, Kristian Thulesen Dahl, kallad "Tulle" (bara det!). Med honom i spetsen har DF skaffat sig ännu fler sympatisörer och kan därför, med mindre än ett år kvar till valet, kalla sig Danmarks största parti. Vore det val idag skulle DF få 21,2 procent (Venstre 20,9 – Socialdemokraterna 19,8). Och statsminister Helle Thorning Schmidt (s) måste dagligen stämma av med DF innan hon kommer med ett utspel.

Partiets ledare, Thulesen Dahl, analyserar så här:

"Jag tror inte att någon är i tvivel om att asyldebatten självklart påverkar danskarnas inställning till vad som behöver göras i folketinget. Och det har ju Dansk Folkeparti en klar hållning till."

DF hade – liksom Sverigedemokraterna många "landsbytosser" (byfånar) i sina led i början. Men en konsekvent nolltoleranspolitik (sic!) har rensat ut alla bruna element och idag är partiet rumsrent.

Och partiet älskar att alla andra måste konsultera innan viktiga politiska beslut tas. Som partiledaren säger: "Vår linje är oförändrad. Vi placerar oss där vi anser att vi får störst inflytande. Vårt största intresse är inte att sitta i en regering men att vara det parti alla måste ringa till när det ska skapas politik i Danmark."

Den här inställningen uppskattas av danskarna som inte är – vågar jag påstå – lika auktoritetstrogna som svenskarna. Dansk Folkeparti kunde – egentligen – lika gärna varit lika mycket vänster som höger. Det viktiga för de danska väljarna är att de finns några som utmanar etablissemanget och säger förmenta sanningar.

Det vore mig fjärran att ge Sverigedemokraterna goda råd. Men jag har förstått att partiet strävar efter att uppfattas som ett parti bland andra. Den vägen har inte det danska "systerpartiet" (nåja) gått. Istället har DF hela tiden velat och vågat vara en "enfant terrible". Och det lever man gott på.

Varsågod, svenska politiker – lär den läxan!

Jöran Svahnström,

frilansjournalist Köpenhamn