Krönikörer

Brorström: Hellre flervetenskaplig excellens än bara mer pengar

Krönikörer

Ett förbättrat statsfinansiellt läge möjliggör att nya resurser tillförs i den kommande forskningspropositionen. Några viktiga begrepp som förekommer när satsningar på forskning diskuteras vill jag gärna kommentera utifrån min syn på viktig forskning. Dessa är excellens, kvalitet och grundforskning.

Artikeln publicerades 24 september 2012.

Excellens handlar i praktiken om stora forskningsmiljöer med skarpt fokus på ett specifikt ämne eller en fråga. En sådan satsning innebär att redan etablerade miljöer och grupper tilldelas ännu mer pengar. Risken är att det blir mer forskning av samma slag och inget nytänkande. Satsning sker på dagens excellens, inte morgondagens. Jag skulle istället vilja se en satsning på excellent flervetenskap, det vill säga att forskare framgångsrikt arbetar över ämnesgränser för att lösa olika typer av samhälleliga problem. Flervetenskap är svårt eftersom det innebär att djupa kunskaper inom det egna fältet ska förenas med en förståelse för andras perspektiv, vilket är nödvändigt om komplexa frågor ska studeras och besvaras.

Naturligtvis ska kvalitetbefrämjas. Frågan är bara hur kvalitet ska bedömas och mätas. Jag avstår från att ge en egen definition utan nöjer mig med att konstatera att kvalitet inte är detsamma som antalet publicerade artiklar i vetenskapliga journaler och hur ofta en forskare blir citerad av andra forskare. Konsekvenserna av en sådan begränsad syn på kvalitet är många, bland annat att redan etablerade och kanske till och med övermogna miljöer premieras. En konsekvens är att samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning missgynnas eftersom den fortfarande i hög grad publicerar resultat i böcker och inte i artiklar publicerade i vetenskapliga journaler.

Grundforskning handlarom att utveckla ny kunskap utan att ha någon direkt tillämpning av den nya kunskapen i åtanke. Utgångspunkten är den enskilde forskarens nyfikenhet och drivkraft att räta ut frågetecken och göra teorier mer fullkomliga. Vi behöver grundforskning, men det vi framförallt behöver är såväl grundforskning som tillämpad forskning som är förknippad med stort risktagande och där utrymme ges för att ifrågasätta befintlig kunskap. Den viktiga distinktionen är alltså inte mellan grundforskning och tillämpad forskning utan graden av utrymme för att formulera annorlunda problem, söka nya vägar och därigenom kunna producera och presentera nya resultat till grund för en gynnsam samhällsutveckling.

Björn Brorström
Rektor, Högskolan i Borås