Anell: Öppenhet om kvinnors sociala problem retar makten
Men Abdel Basit, psykolog och doktor i psykologi, har inte valt en enkel och behaglig väg för sitt liv. Tvärtom gör han sitt jobb på ett sätt som utmanar den auktoritära regeringen i Khartoum.
Han driver Al-Fanar , ett centrum för rehabilitering och psykosocialt stöd för familjer i huvudstaden. Centret arbetar öppet med många av de frågor som det sudanesiska samhället helst av allt vill förtiga och dölja: depressioner, våld i hemmet, familjeproblem till följd av kvinnlig omskärelse och övergrepp mot kvinnor och barn.
-Vi har stora sociala och ekonomiska problem men regimen har ingen strategi för att hantera dem, säger Abdel Basit. De slösar bort landets resurser och berikar sig själva samtidigt som vanligt folk inte ens får sina grundläggande behov tillgodosedda, ingen utbildning, ingen sjukvård. Kvinnor och barn drabbas värst eftersom de saknar grundläggande rättigheter och har små möjligheter att göra sig hörda.
Denna öppenhet kring främst kvinnors sociala problem räcker mer än väl för att reta upp myndigheterna. Men för att göra ont värre har Abdel Basits centrum på senare tid även börjat ta emot unga oppositionella som torterats av regimens säkerhetsstyrkor. Senast i juli i år genomfördes demonstrationer som följdes av gripanden och tortyr.
-Många av demonstranterna utsattes för grymma övergrepp och kränkningar i häkten och fängelser. Regimen vill trycka ned oppositionen fullständigt och skrämma folk till tystnad, säger Abdel Basit. Tortyren är ett växande problem som måste få ett slut.
Förutom behandling för de psykiska skador övergreppen orsakar, har flera av de unga också fått juridisk rådgivning och stöd genom al-Fanar för att driva sina fall i domstol.
Detta har upprört regimen till den grad att Abdel Basit flera gånger fängslats och förhörts av säkerhetsstyrkorna. Trots det har han inga planer på att ge upp sin verksamhet.
-Det är en principfråga. Jag är inte beredd att stillatigande acceptera den rådande situationen. Jag vill göra något meningsfullt och bidra till förändring, bidra till att skapa en bättre framtid för Sudan. Tiden är mogen. Vi behöver demokrati, ett sekulärt system där alla fritt kan få praktisera vilken religion de vill, ett styrelseskick som inkluderar alla, säger han.
För den övertygelsen är alltså Abdel Basit redo att byta ett välbeställt och bekvämt liv mot ett där han när som helst riskerar att bli gripen och misshandlad av en totalitär regims säkerhetstjänst. Och om det stannar vid misshandel har han kommit lindrigt undan.
Abdel Basit är naturligtvis inte den ende som gör motstånd. Det finns många andra och åtskilliga som råkat värre ut än han. Men man kan kanske ändå fundera en stund över honom och hans livsval innan man börjar klaga över livspusslet med stressen, klapparna och allt som måste göras innan det blir jul.
Marie Anell
frilansjournalist
