Krönikörer

Anell: Det räcker inte med att backa in i framtiden

Krönikörer Artikeln publicerades

Frisinnade egyptier är beredda att gå väldigt långt för att försvara sin revolution. Det är uppenbart efter de senaste veckornas demonstrationer och protester, då nya liv har krävts i kampen för verklig demokrati i Egypten.

I denna stridsrond har demonstranternas främsta krav varit att folkomröstningen om den nya grundlagen ska skjutas upp och att de maktbefogenheter som president Muhammed Mursi försåg sig med i slutet av november ska upphävas.

I söndagsgav Mursi vika om sina maktbefogenheter, men inte när det gäller folkomröstningen om konstitutionen som hastigt skrivits ihop, i stort sett utan inflytande från andra grupper än islamisterna i Muslimska brödraskapet. Söndagens beslut innebär ett steg fram och två tillbaka.

Förtroendet förbrödraskapet och Muhammed Mursi, hos andra grupper än hans anhängare, fick en dödsstöt när presidenten beslutade utöka sina befogenheter. Många röstade på honom i presidentvalet för att de inte stod ut med tanken att se en ny representant för den gamla Mubarakregimen på posten. Av två onda ting ansågs Mursi som det mindre onda. Om den bedömningen var riktig eller inte kommer historien aldrig att ge svar på. I vilket fall som helst har nu de krafter som vill se ett fritt, demokratiskt och jämställt Egypten med plats för alla politiska, religiösa och sociala grupper sett sig tvungna att åter ge sig ut på gatorna och riskera livet för sin övertygelse.

Ett glädjandetecken – och sådana ska man väl leta efter – är att en stor del av oppositionen i den här striden har lyckats enas i den så kallade Nationella räddningsfronten, ledd av nobelpristagaren Mohamed ElBaradei. Splittringen inom oppositionen har tidigare kraftigt försvagat allt motstånd. Exakt hur många människor Räddningsfronten kan mobilisera är oklart. Men helgens demonstrationer har i alla fall varit tillräckligt stora för att militären så smått ska börja skramla med vapnen.

Muslimska brödraskapetoch dess allierade försöker framställa striden som en kamp mot den gamla regimens anhängare. Med ökad makt till presidenten sade man sig vilja skydda revolutionen och garantera att inget stör processen att få den nya konstitutionen på plats.

Men det är inte i första hand representanter för militären och den gamla regimen som brödraskapet utmanar med sitt förslag till ny konstitution. Tvärtom får militären behålla det mesta av sina väsentliga privilegier även i det nya grundlagsförslaget. Det är i stället den demokratiska processen och alla egyptiers rätt att ha inflytande över formuleringen av en ny konstitution som står på spel.

Det är gottoch väl att Mursi backar från sitt odemokratiska beslut att ge sig själv större makt. Men om en ny grundlag skulle antas utan att stora medborgargrupper, såsom kvinnor, kristna kopter och oppositionella politiker, har haft inflytande över dess formulering så kommer den hett efterlängtade och nödvändiga ekonomiska och sociala utvecklingen i Egypten ändå att utebli. Man kommer i stället att gå bakåt.

Ingen tjänar i längden på det.

Marie Anell
frilansjournalist