En lyxig jazzkväll i Sexdrega

Musik i Västs idé med ett nät av proffsensembler i regionen har kapsejsat fyra bara i Borås men nya Kultur i Västs utbud av subventionerade konserter är kvar, för unga och äldre, vana och ovana.

Nyheter • Publicerad 10 mars 2012

Därför fick Sexdrega höra nio elitmusiker fem svenska, fyra skotska, fem kvinnor, fyra män i en för ensemblen specialskriven jazzkonsert av säreget slag, jazzens svar på konstens nordiska ljus, lite med drag av Lars Färnlöfs naturromantik, den i Att angöra en brygga ni vet.

Musiken var skriven av ömsevis Martina Almgren, trummor, och Laura MacDonald, altsax, för vanlig kvintett (trumpet, två saxar, piano och trummor) med högst ovanlig färgning av Karin Burmans instrumentala sång, cello, bastrombone och elbas sista använd som både melodiinstrument och klangeffekt. Lysande solister i Joakim Milder, tenor, virtuosa storbandsstjärnan Ryan Quigley, trumpet, och om McCoy Tyner påminnande Steve Hamilton, piano, gjorde resten. Jag anade hundraårsjubilaren Gil Evans (likaså lite sofistikerade) klangexperiment som ideal.

Annons

Den nordiska tonen tycktes lika giltig för både Skottland och Sverige, och vi borde besinna vilka exotiska kvaliteter som redan våra respektive landsändar bjuder på.

En lyxkväll, bortom varje jazzklubbs egna resurser, kom alltså till fyrtio lyssnare i Sexdrega, i kväll med repris i Tranemo. Tala om rara ärter; någon efterlyste Jularbo.

Rolf Haglund

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons