Nya ord när Mark är på allas läppar
Till exempel om kommunens häpnadsväckande brister som arbetsgivare. Tack och lov har kommunen nu äntligen tagit sitt förnuft till fånga och Kokko återgår till sin tjänst.
Men man kan avstå från att älta och se framåt, som Risto Kokko säger i lördagens tidning. Och då inställer sig frågan hur det inträffade påverkar bilden av Svenljunga.
Läser man på hemsidan är Svenljunga en fantastisk kommun. Där hänvisas exempelvis till en rapport enligt vilken Svenljungaborna är bland de lyckligaste i Sverige. Här finns, konstaterar man, det godaste livet.
Det finns fler kommuner som gör anspråk på att erbjuda det. ”Här är det läge för det goda livet!” utropar Marks kommun. Och i broschyren om Mark talas om öppenhet och gemenskap som typiska för den anda som präglar Mark.
Det kanske inte är de begrepp som ligger närmast till hands för dem som har följt turerna kring de omplacerade fosterbarnen i Mark. Hanteringen har präglats av okänslighet, slutenhet och inkompetens.
De som drabbats värst av detta är barnen.
Att i samma andetag tala om varumärken riskerar att uppfattas som snudd på osmakligt. Ändå ska man vara medveten om att de reaktioner som fallet väckt hos människor som hört talas om det (och de är många), inte endast handlar om medkänsla för barnen. De innefattar även starka känslor mot kommunen.
Ungefär som känslorna som väcktes mot orten Bjästa i Örnsköldsvik. Händelserna i Bjästa togs, precis som fallet i Mark, upp i SVT:s Uppdrag granskning. Det blev stor uppmärksamhet, och upprördheten var stor över hur en 14-årig flicka blev våldtagen av en 15-åring och senare hotad och trakasserad.
Det som hände blev så omtalat att när Språkrådet i mellandagarna förra året kom med en lista över årets nya och aktuella ord innehöll den inte bara ”app”, ”inaskad” och ”köttklister”, utan också ”bjästa”. Att bjästa betyder enligt Språkrådet att ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret.
Det var inte ett ord som Örnsköldsviks kommun ville bli förknippat med. Örnsköldsvik marknadsför sig som kommunen för den som söker ”en trygg, intressant och framtidsinriktad livskvalitet”.
Därför skickade kommunalrådet i Örnsköldsviks kommun, Elvy Söderström (S), en skrivelse till Språkrådet. Hon ville ta bort ordet, eftersom man gör invånarna illa om man skapar ett ord på det sättet. Det var ”kränkande” för att använda Söderströms ordval.
Som kränkning betraktat får den väl i sammanhanget dock betraktas som lindrig, jämfört med vad den utsatta flickan fick utstå. Ändå var Söderströms resonemang inte utan poäng:
”Konsekvenserna av språkrådets beslut blir groteskt, kan ett nytt nyord bli att göra en arboga = om någon begår två barnamord, att göra en knutby = att manipulera någon att begå ett mord, osv.”
Utan några jämförelser i övrigt skulle man utifrån den mallen kunna skapa en del andra ord, till exempel för det Mark utsatt fosterbarnen för. Nu finns starka skäl att hoppas att det inte blir så.
Dock ska man minnas att det varken är nyordslistor eller protestbrev till Språkrådet som avgör vilka ord som får fäste. Det handlar mer om vilka ord som bäst beskriver verkligheten. Därför har Mark alla skäl att se till att den miserabla hanteringen får ett slut, innan det är de som sitter och skriver protestbrev till Språkrådet.
