Johan Söderström

Svår hinderbana för det nya försvaret

Försvaret lockar unga med lumparliv”, ”Dålig lön bakom massavhopp hos Försvaret”. Rubrikerna som kablades ut i förra veckan innefattar ett av Försvarsmaktens viktigaste problem under de kommande åren – rekryteringsfrågan.

Johan Söderström

Många känner sig kallade att söka sig till försvaret av plikt, äventyrslusta, för att det är en bra utbildning eller helt enkelt för att försöka göra världen något lite bättre. Söktrycket ligger på drygt tio sökande per plats.

Men Försvarsmakten brottasmed imageproblem. Nyanställda soldater hoppar av på grund av låg lön och dåliga villkor. Rekryteringskampanjerna har kritiserats för att ge en retuscherad bild av vardagen i Försvarsmakten. Ser man till grundlönen på 16.150 kronor i månaden, får man intrycket att försvaret fortfarande lutar sig mot plikt snarare än frivillighet.

Man ska numera hävda sig som en arbetsgivare bland andra. Detta innebär en svår såväl organisatorisk som mental omställningsprocess. Man måste börja tänka som civilister, också. Och man måste attrahera betydligt bredare grupper än män och kvinnor i 20-årsåldern.

Då gäller det attpresentera alternativ som både är attraktiva nu och som innebär en plattform inför framtiden.

600 av 4.000 heltidsanställda soldater förväntas lämna verksamheten i år, enligt Ekot. Det är 200 mer än beräknat, därav rubrikens ”massavhopp”. Detta orsakar problem i uppbyggnadsfasen av det yrkesbaserade försvaret.

Man måste finna nyarekryteringsvägar men får samtidigt inte tumma på kvaliteten. Att i samarbete med Arbetsförmedlingen locka unga med utländsk bakgrund är ett nödvändigt grepp.

Med ett ökat internationellt engagemang ökar behovet av personer med annan bakgrund. Språkkunskaper och förståelse för kultur och traditioner gör det lättare att vinna lokalbefolkningens tillit och göra arbetet på plats enklare.

Liksom polismyndigheten bör försvaret också utgöra ett tvärsnitt av landets befolkning. De som skickas iväg på utlandsuppdrag är ju landets representanter.

Försvarsmakten får dockinte göra om ordningsmaktens misstag att börja tumma på antagningskraven för att rekrytera fler med utländsk bakgrund. Kommunikationen på fältet måste fungera vare sig det gäller ett knivslagsmål i Köping eller eldöverfall på vägen till Mazar-e Sharif. Man får inte släppa på språkkraven.

Vi sitter ännu inte med facit till försvarets största omställning på 100 år. Det finns många minor och hinder på vägen mot 2015 då personalförsörjningssystemet ska vara klart. Det nya hel- och deltidsförsvaret innebär dock många nya arbetstillfällen, vilket påverkar handeln och näringslivet på regementsorterna.

Huvudsaken är ett väl fungerande försvar,men tillväxten det skapar bör inte förbigås med tystnad.