Friidrotten får ett lyft på Ryavallen

Jan Hansson, sportkrönikör Artikeln publicerades

Det lyckades igen. På några snabba år har Borås vuxit ut till en arrangemangsstad av högsta klass. Grattis Ryavallen och IK Ymer till ett lysande friidrotts-SM.

Vi minns med glädje evenemang som herrarnas basket-EM, Davis Cup och Federation Cup i tennis. Och om inte om varit hade vi dessutom kunnat räkna in ett U21-EM i fotboll - och i dess spår sommarens dam-EM.

Nu ser vi fram emot nästa års SM-vecka med mängder av kända och okända idrottsgrenar. 2015 får bygden åter femdagarsorienteringen som en intressant turistmagnet.

Detta förutom att Elfsborg brukar snitta runt 10 000 åskådare i allsvenskan - och höstens stundande fortsättning med tre matcher i Europa League.

Att stå som värd för idrott av varierande slag är en sak. Att göra det så föredömligt att både deltagare och publik applåderar åt arrangemanget är något helt annat.

Nu kan alla funktionärer i IK Ymer stolt slicka i sig av berömmet från hitresta atleter. Många framhåller nu Ryavallen som en utmärkt idrottsanläggning i moderniserad skrud.

Trots olyckliga regnskurar tre av fyra SM-dagar (när föll det nederbörd senast i stan?) ställde publiken upp, precis som den gången 1989.

Då var totalantalet 9 000 åskådare. Nu kom 8 000 besökare till huvudarenan, imponerande med tanke på många mörka moln. Lägg därtill alla som trivdes med kultävlingarna på Stora Torget i torsdags kväll.

Förutsättningarna är fina för friidrott i Knallelandsområdet. Ryahallen erbjuder suveräna träningsmöjligheter vintertid. Stimulans från SM-dagarna borde ge IK Ymer ytterligare intresserade ungdomar.

Vilka höjdpunkter minns man från tävlingarna?

Den fenomenala dubbelsegraren Irene Ekelund på 100 och 200 meter. Tjejen är bara 16 år! Erica Jarders fina 6,54 under svåra längdförhållanden.

Mattias Jons imponerande 75.24 i slägga och Niklas Arrhenius 64,07 i diskus.

Johan Wissmans pånyttfödelse med 21.15 och klar seger på 200 meter.

Ändå är det en medelålders man som förtjänar det högsta betyget, lite i skuggan av alla vinnare.

1989 blev 19-årige Mattias Sunneborn från Visby sexa i längdhopp med 7,34. I går återkom han som 43-åring och hoppade in som trea med 7,33, bakom mästaren Michel Tornéus tangerade banrekord på 7,88.

Den raljante kan möjligen notera att Sunneborn inte längre utvecklas. Den realistiske delar ut ett stort fång gotländska rosor till ett spänstfenomen utan dess like.

Ofta sägs att stjärnor ska sluta när de står på toppen. Själv protesterar jag mot det påståendet. Låt idrottare fortsätta så länge de själva vill, antingen de heter Jan-Ove Waldner, Patrik Järbyn, Anders Svensson - eller Mattias Sunneborn.

Det är knappast någon skam att bli en centimeter sämre på ett kvartssekel. Framförallt inte när det betyder plats på prispallen - och hjärtliga applåder från en imponerad publik.

Nyligen blev det klart att Sunneborn ersätter Frank Andersson i tv-succén Mästarnas mästare.

Gissa vem som får bära favoritskapet där.

JA!

Det är en fröjd att se Irene Ekelund löpa ifrån alla sina vuxna medtävlare.

NEJ!

Riktigt synd var det om Borås-killen Niclas Åkerström som miste häcktiteln på mållinjen.