Borg säger nej till Götalandsbanan

Intervjun
Foto:

Finansminister Anders Borg är något så udda som en moderat som talar högt om könsmaktsstrukturer. Bland partivänner i Borås är det dock förmodligen mer kontroversiellt att han tar avstånd från Götalandsbanan.

Artikeln publicerades 8 mars 2008.

Finansminister Anders Borg är ytterst tveksam till Götalandsbanan. Väl medveten om hur hans uttalanden kommer att tas emot bland partivänner i Borås pekar han på banans usla lönsamhet.

– Kostnaderna för Götalandsbanan kommer med mycket stor sannolikhet att vida överstiga intäkterna den för med sig. Den intäktskalkyl som finns tror jag ligger på 15 miljarder. Kostnadskalkylerna ligger på någonstans mellan 20 och 30 miljarder.

Det finns dock andra viktiga infrastrukturprojekt i Västra Götaland, påpekar finansministern och nämner bland annat ny älvförbindelse, det vill säga en vägtunnel i Göteborg under Göta älv.

Borås Tidning ber Anders Borg välja mellan Götalandsbanan och E22 i Skåne (se nedan) och valet är enkelt.

– Tyvärr, jag får erkänna att jag är skeptisk till Götalandsbanan. Sedan vet jag att man här för en diskussion om tågförbindelserna till Landvetter och vidare till Göteborg och jag har stor respekt för dem.

Hans uttalanden bör ses i ljuset av den debattartikel i DN i januari som Anders Borg och infrastrukturminister Åsa Torstensson skrev. Där talar de om kommande satsningar på vägar och järnvägar. De talar om ”väl avvägda satsningar som bland annat gagnar sysselsättning och tillväxt”.

Finansministern är också avvisande till infrastruktur som finansieras genom privat kapital. Med facktermer talas det om OPS-projekt, det vill säga offentlig-privat-samverkan. Detta har använts som ett sätt att påskynda projekt. Men Anders Borg vill inte ”bygga på krita”.

– Privata företag vill låna ut pengar till oss. De gör det för att vi ska betala en högre ränta och att de ska få en högre avkastning. Men det leder till att infrastrukturprojekten blir mycket, mycket dyrare. Det handlar om fördyringar på mellan 20 och 30 procent som då bara är att betala en räntekostnad.

De pengarna vill finansministern hellre använda till fler vägar och järnvägar.

– Vi ska ha en stark offentlig sektor, och en sak som vi ska lösa gemensamt är vägar och järnvägar.

Idag är det kvinnodagen och Anders Borg är inte bara den där siffernissen i hästsvans som talar om statsfinanser och ekonomisk forskning. Som moderat sticker han ut genom tydliga uttalanden om jämställdhet.

– Att få till jämställdhet mellan män och kvinnor är jätteviktigt. Det är viktigt politiskt, men också ekonomiskt. Om kvinnorna var på arbetsmarknaden lika mycket som män, och då kan man till och med ta bort småbarnsåren så att man inte tror att det handlar om det, så skulle vi i Sverige ha tio procent högre produktionsnivå i Sverige.

Det är också en frihetsfråga för Borg. Många upplever könsrollsmönstret som en inskränkning.

– Jämställdhetsfrågan är också viktig för mig privat. Jag tycker att samhället ska ge mina flickor och min pojke samma chanser att forma sina liv utifrån sina värderingar och inte utifrån en föråldrad könsmaktsstruktur.

Han har tidigare talat om viljan att fostra starka tjejer ”som själva skriver manus för livet. (?) Att vara söt och att bli prinsessa är påbjudet.”

Ordet könsmaktsstruktur hör man oftare från kvinnor som står till vänster i svensk politik?

– Det låter väldigt pretentiöst när man säger så men egentligen handlar det om vad vi har för förväntningar på flickor och pojkar i skolan och hur vi ska uppträda på arbetsplatser och så vidare.

Hur anser du att jämställdheten påverkas av vårdnadsbidraget?

– Som helhet kommer vår politik på familjesidan att ha mycket positiva effekter. Vi ska förbättra tillgängligheten till dagis. Jämställdhetsbonusen tror jag är bland det allra viktigaste vi gör. Så jag tycker inte att vi ska dramatisera effekterna av vårdnadsbidraget. En del familjer vill kunna mixa ihop sin omsorg om barnen på lite andra sätt än vad andra vill, och då får vi väl respektera detta.

Både vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen som ska införas till sommaren har dock kritiserats av flera remissinstanser, bland annat för att systemen är krångliga.

Hur kontroversiell är du inom moderaterna som uttalad feminist?

– Det är väl lite blandat. Jag upplever att moderaterna är ett parti som förändras väldigt snabbt. Det är också så att Sverige har gått i riktning mot en större öppenhet i snabb takt. Det gäller jämställdhet, men det gäller också synen på homosexuella och invandrare. Och det tycker jag är jättebra. Det är som Fredrik Reinfeldt säger att man måste förändra sig eller dö.

Själv har Anders Borg gått från en mycket extrem frihetsälskare som ansåg att alla människor bör får göra som de vill till en moderat som lyfter fram Simone de Beauvoir.

Hur förklarar du din egen utveckling?

– Är det inte det som livet handlar om? När man är 18, 19 år så tror man att en enda sak är det viktigaste i samhället. Jag trodde att friheten var det viktigaste.

Nu talar Anders Borg om att många värden möts i samhället. Det är det som skapar dynamik. Det handlar bland annat om tradition, förnyelse, frihet, trygghett och jämställdhet.

– Politik handlar om att väga de värdena mot varandra.

Moderaterna lanserar nu projekt Välkommen till verkligheten. 3?000 arbetsplatser inom skola och omsorg ska få besök av en lämplig moderat. (Anders Borgs besök i Borås tidigare i veckan var ett led i denna satsning.)

Satsningen ska också ses mot bakgrund av moderaternas behov av att locka kvinnliga väljare till nästa val. Bara 23 procent av kvinnorna röstade moderat i valet 2006. Motsvarande siffra bland män var 31.

Nya undersökningar visar att kvinnornas förtroende för moderaterna sjunker.

Hur förklarar du att moderaterna är så dåliga på att fånga kvinnliga väljare?

– Ja, jag tror att det delvis beror på att vi traditionellt har varit ett parti som är väldigt rationellt i vårt förhållningssätt. Vi pratar produktion och forskning och skatter och företag. Jag tror att många kvinnor närmar sig politiken på ett sätt där barnomsorg och skola är en lika viktig utgångspunkt. Det får vi ta till oss av.

Moderaterna har följdriktigt lanserat välfärdsfrågor som nästa stora politiska fråga efter jobben.

– Ska vi ha världens högsta löner måste vi ha världens mest kvalificerade arbetsplatser och då är skolan jätteviktig. Då är det viktigt att man inom den kommunala skolan och förskolan upplever att det finns resurser.

Tillväxt handlar inte bara om energi och skatter och infrastruktur, påpekar Borg.

Men det är klart att några besök i offentlig sektor inte ger några automatiska valvinster för moderaterna. Undersökningar visar att opinionsvindarna går emot regeringen.

Vad anser du krävs för att ni ska vinna valet 2010?

– Jag tycker att det är flera saker. För det första måste vi gradvis börja se resultat av politiken. Det handlar framför allt om stigande sysselsättning. Vi måste få in fler ungdomar, fler invandrare, fler kvinnor och fler äldre på arbetsmarknaden. När vi lyckas med det kommer det att innebära att vi har mer pengar. Då kan vi satsa mer pengar på förskola, äldreomsorg och sjukvård.

– Sedan måste vi gå vidare i vårt allianssamarbete. Vi måste även i nästa val ha en stark gemensam plattform för att fortsätta att förnya Sverige.

I höstas varnade Anders Borg för att risken för överhettning i svensk ekonomi var betydande. Förra veckan skrev dock finansdepartementet ner tillväxtprognoserna för 2008.

I samband med detta aviserades stora satsningar i höstens budget. Framförallt talade Borg om satsningar på förskola, infrastruktur och forskning.

– Någon risk för överhettning ser inte jag idag. Dämpningen sedan i höstas gör att vi kommer att ha en god tillväxt, men vi kommer inte att ha en risk för överhettning.

Vad är största utmaningen som finansminister framöver?

– Just nu är det att få ihop detta med satsningar på infrastruktur, forskning, skola, förskola och om det sedan behövs någon skattelättnad. De här intressena kommer alltid att vara större än vi har råd med. På kort sikt är det de här avvägningarna som är viktigast.

– På lång sikt är jobben.