S på väg mot ett politiskt självmord
I förhandlingarna med Centerpartiet och Liberalerna har socialdemokratin slipat bort den sista fernissan av arbetarparti och är på väg mot ett politiskt självmord.
Socialdemokratin har helt anammat nyliberalismen. Nu tar man steget fullt ut och går ihop med Annie Lööf (C) som gjort sig känd som den mest fackföreningsfientliga partiledaren.
”Varför välja mellan pest och kolera?”
Hur ska man annars tolka överenskommelsen med försämring av anställningstryggheten, avskaffande av arbetslöshetsunderstöd till långtidsarbetslösa, sänkning av a-kassan, ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifter, införande av marknadshyror och tredubbling av ”Rut-bidraget”. Alla är traditionella borgerliga krav och vad har då Stefan Löfven (S) fått igenom? Jo, han får sitta kvar som statsminister.
Går det inte att bilda regering får man väl gå i opposition och engagera människor i protester eller tvinga fram ett extraval. Varför välja mellan pest och kolera?
I år kommer socialdemokratin fira första maj och tala om den starka svenska arbetarrörelsen. Arbetarrörelse är arbetare i rörelse, så om S slutar fega, mobiliserar folk, fackföreningar och driver en riktig arbetarpolitik så kommer man få ökat stöd. Men för socialdemokratin verkar en deltagardemokrati vara ett större hot.
Behovet av en arbetarrörelse som tror på sin egen kraft är i dag viktigare än någonsin. Det har man insett i Frankrike, där Gula västarna reser legitima, folkliga krav.
Sonja Persson (K)
Bengt Persson (K)