Medierna överdriver inte om klimatet – tvärtom

Urban Fhager Andersson, du väljer att tro att klimathotet är överdrivet. Den tron skulle jag också vilja ha, men tyvärr verkar det vara precis tvärtom. I föreningen Klimatomställning Borås är vi mitt uppe i en studiecirkel om klimatfrågan. Där har vi lärt oss att de klimatmål som Parisavtalet kommit fram till faktiskt är ytterst optimistiska. Naturvetarna har nämligen kommit fram till att vi har cirka 800 gigaton koldioxid kvar i vår budget för att någorlunda säkert hamna under två graders uppvärmning.

Ekonomer och politiker däremot fördubblar denna siffra till 1600 gigaton. De drömmer nämligen om att ingenjörerna i framtiden kommer att hitta på ett sätt att suga ut koldioxid ur atmosfären. Det görs i dag experiment för sådan teknik, men att skala upp den till de enorma mängder som skulle behövas tycks vara en naiv dröm.

De beräknade ”gigatonnen” kan man översätta till nödvändiga, årliga minskningar av koldioxidutsläpp i Sverige. Då hamnar man enligt naturvetarnas budget på en minskning med 15 procent per år och enligt ”drömmarnas” på sex procent per år. Sveriges nuvarande minskningstakt uppskattas till 1,5 procent per år.

Det du tolkar som en överdrift från mediernas sida tycks snarare vara det motsatta, en skönmålning av läget. Du är orolig för vad klimatomställningen skulle betyda för våra jobb. Men är det inte just hänsynen till jobben från politikers sida och hänsynen till kvartalsvinster från företagens sida som har gjort att 30 års varningar från vetenskapen helt har ignorerats? Ska vi offra våra efterkommandes möjligheter till en dräglig tillvaro för jobbens och tillväxtens skull? Bör vi inte istället gemensamt försöka utveckla ett ekonomiskt system och ett levnadssätt som är hållbart på sikt?

Visst kan man hoppas att din tro blev till sanning, men sorgligt och förunderligt nog så har en ökning av koldioxidhalten med några miljondelar långt större kraft än våra fromma förhoppningar.

Thomas Svensson, Klimatomställning Borås