Låt oss unga få säga vår mening om teatern

Eva-Lotta Franzén, kulturchef i Borås, presenterade för några veckor sedan förslaget om nedskärning av Stadsteaterns ordinarie föreställningar, med stora konsekvenser för såväl personalen, Borås stads kulturliv och mig som ung studerande teaterelev i Borås. Istället ska hela 22 gästspel om året kompensera för halveringen av de ordinarie föreställningarna.

Detta är något som ska gynna Borås ungdomar, påstår Eva-Lotta Franzén. Men kommer det verkligen gynna Borås stads ungdomar på riktigt? Nej, det kommer det inte.

Lisa Lundh heter jag och jag talade med Sara Andersson (S) (ordförande i kulturnämnden) på informationsmötet 24/8 och bad om ett möte där jag och andra ungdomar från Borås kan få tycka till om förslaget.

Den tid och den plats som föreslogs av skådespelare från Stadsteatern var tydligen för nära inpå enligt kulturnämnden och mötet blev därför inte av. Men när ska vi då få tala för vår sak? Jag har inte fått något förslag på nytt datum trots att det gått flera veckor. Det är trots allt vi ungdomar som förslaget gynnar mest, påstår Eva-Lotta Franzén. Så varför då inte låta ungdomar tala för sin sak och faktiskt bli hörda?

Sara Andersson, var det bara för att ni är rädda för att höra vad jag som ungdom har att säga när stora delar av förslaget argumenterar för att det kommer att gynna just oss ungdomar och att jag kan bevisa motsatsen? Var det därför ni inte ville lyssna på mig, på oss, varken nu eller då?

Varför påstår kulturnämnden och Eva-Lotta Franzén då att förslaget kommer att gynna ungdomar? Jo, för att unga är den grupp med minst talanderätt i dessa frågor. Unga ”vet inte sitt eget bästa” och det är vuxna och kommunens ansvar att göra allt de kan för att hjälpa oss ungdomar att få det så bra som bara möjligt. Därför går det att tala över huvudet på oss och helt enkelt säga att det är för vårt eget bästa.

Men låt mig presentera mig på riktigt. Jag heter Lisa Lundh och går andra året på Bäckängsgymnasiet med inriktning teater. Jag fyller 18 år om drygt tre månader, jag får rösta i riksdagsvalet nästa höst och jag vet vad som är bäst för mig och mina jämnåriga kamrater. Sluta tysta mig och berätta vad som är bäst för mig och min framtid, det vet jag bäst själv. Kulturnämnden, Eva-Lotta Franzén och Sara Andersson, kan jag, andra unga och alla de som vill upplysa er om vad det här förslaget skulle kunna ställa till med få ett möte? Ett möte där ni lyssnar på vad som kommer hända på riktigt och inte bara vad som kommer att hända med siffrorna på era papper? Förr eller senare måste ni lyssna på mig, lyssna på oss. 

Lisa Lundh