Insändare

Kossornas gaser värmer upp vår jord

Klimat Artikeln publicerades

Atmosfären består i stort av kvävgas, 78 procent, syrgas på omkring 20 procent. Ett flertal mindre gaser finns. Metan (sumpgas) ligger på cirka 0,5 procent. Ett flertal geologiska omvälvningar har skett i jordens historia. Under någon period var metan dominerande.

Växthuseffekten är egentligen en förutsättning för liv på jorden. Medeltemperaturen har haft periodiska cykler. Vi går nu in i ”antropocens” tidsålder. Detta beror på vår användning av fossilt material i jorden (kol och olja).

Koldioxidhalten har sedan industrialismens intåg ökat i ett sågtandat linjärt förlopp. Halten koldioxid ligger för närvarande på 400 ppm (miljondelar). Detta innebär att koldioxid tillsammans med ökad mängd vattenånga lägger sig som en våtvarm filt över jorden.

Metanen har varit relativt stabil. Metan kommer mest från exempelvis risfält och nötkreatur. Metanens så kallade växthuseffekt är mångdubbel jämfört med koldioxid.

Några kossor i Sverige betyder inte mycket, men massor av kossor ger oss ett problem. Metanhalten har börjat öka. Ökad medeltemperatur leder till exempel till att glaciärer smälter och att permafrosten börjar tina.

Man misstänker att gigantiska mängder metan ligger lagrat i tundran. Frigörs metan så leder det till problem för oss människor. Metaneffekten kan bli snabb och massiv. Medeltemperaturen kan börja accelerera uppåt.

Vad drar vi för slutsatser? För att rädda jorden måste användningen av fossilt bränsle minska. Flyg mindre, använd bil mindre och ät mindre mängd nötkött.

Dr OM