Insändare

Jägare gör sitt bästa i skottögonblicket

Jakt
Artikeln publicerades 20 oktober 2017.

Den statistik som jaktkritikerna bygger sin insändare på är fem år gammal och det händer mycket på så lång tid. Jakten på klövvilt i Sverige och övriga Norden är känd för att ha hög etik och moral i syfte att garantera säkerhet, men även för att undvika skadeskjutningar.

Bland lagarna finns bestämmelser om eftersök vid skadeskjutning för att avliva det skadade djuret. Lagen är även klar på att om man drabbas av viss sjukdom, eller har andra problem, så blir man fråntagen sina vapen.

Optik, vapen och ammunition utvecklas hela tiden för att underlätta för jägaren.

Kraven på att visa upp intyg på att man kan bemästra sitt skytte via godkända skjutprov är allt mer omfattande. Men skillnaden mellan vad som sker på en skjutbana eller i en jaktsituation är enorma. Mycket kan påverka i skottögonblick, en liten gren i vägen som man inte ser, att djuret kliver i en svacka och så blir ett bra skott dåligt. Det handlar om ett par sekunder, precis som när en älg kliver ut på en väg framför en bil.

De jägare som upprepade gånger visat dåligt omdöme blir i regel tvungna lämna jaktlaget och får svårt hitta ett nytt. Visst kan äldre jägare ha sämre syn och hörsel och darra lite, men de kompenserar detta med sin erfarenhet.

Visst kan vi ha noll skadeskjutningar på älg om vi slutar att skjuta över huvud taget. Men det skulle innebära att älgpopulationen växer lavinartat med ett ökat antal trafikolyckor som följd.

Ni är välkomna att närvara under älgjakt och se hur de går till, och vi är alla mer än öppna att lyssna på era konstruktiva förslag om hur vi jägare kan minimera skadeskjutningar i framtiden, vilket är vår ambition.

John Cardelli, jägare