Insändare: LSS har raserats och S bär skulden

Per Andersson, det stämmer säkert det du skriver. Min spontana reflektion blir dock – har vår familj bidragit till att Sverige har blivit ekonomiskt lite rikare? Jag tänker inte beskriva vår situation i detalj, men vill delge dig att jag har svårt att möta det du önskar: ”Räta på ryggen för att det går bra för Sverige”. Min rygg sjunker och familjen blir allt mer matt. Detta på grund av att ni i S raserat LSS. Sedan en tid med förlorad LSS-assistans i familjen så betalar vi ett högt mänskligt pris.

Allt är relativt, men jag undrar vad ni förväntar er av ”funkisföräldrar”, mänskligt och ekonomiskt med raserat LSS?

Det blir lite av ett hån att läsa dina rader om att det går så bra för Sverige. Varför utsätts då vi så hårt – denna lilla, redan utsatta grupp – med era höga besparingsåtgärder? Egentligen vill vi inte ha hjälp, men vi har ödmjukt insett att vi behövde ta emot hjälpen. Nu är den ett minne blott. Vi har aldrig varit fuskare och tänker aldrig bli det – vi vill bara ha det som känns rimligt för en familj i ett välfärdsland som Sverige. Det hade vi med LSS.

Det är ni inom politiken som kan styra detta, så lägg inte över det på Försäkringskassan eller domstolarna – det spelet har vi (med hjälp av media) genomskådat. Det är bra att vissa grupper får det bättre, men jag kan inte begripa vad samhället tjänar på att utsätta denna lilla grupp så hårt. Det kommer troligen att bli ett samhällsekonomiskt bakslag. Vi föräldrar blir sjukskrivna av utbrändhet, syskon drabbas och personen med funktionsnedsättningen känner sig i vägen för familjen och den negativa spiralen är igång. En enkel ekvation.

Jag är besviken på att min dotter på 19 år numera endast ses som en prislapp. Någonting som även hon själv uppfattar sig som, med den senaste tidens bemötande: ”Samhället behöver inte älska mig, men de kan väl sluta fördärva mitt liv”. Hur svarar man som förälder? ”Du vet att du är älskad och värdefull” håller liksom inte längre.

Jag är besviken på att just S (det mänskliga partiet) river ner LSS. Ni har ingen ursäkt för det. Det fanns en LSS-lag som var väl fungerande.

Jag misstänker att kunskapen om det mänskliga värdet och den ekonomiskt långsiktiga hållbarheten med LSS, tappats på vägen till hanteringssättet som nu råder.

Hoppas ni vaknar i frågan innan bakslaget som ni kommer behöva reda upp blir för stort.

Jag är ledsen, Per Andersson, men av dubbla orsaker har jag svårt att räta på ryggen. Skämskudde till er!

Besviken väljare