Insändare

En migrationspolitik byggd på solidaritet eller nationalism?

Migration
Artikeln publicerades 4 oktober 2017.

Varför är den socialdemokratiska solidariteten och dess bekännelse till jämlikhet och broderskap underställda en så obehaglig nationalism?

När blev viljan efter makt större än förmågan till medmänsklighet?

Frågorna efter söndagens Agenda i SVT och intervjun med migrationsminister Heléne Fritzon (S) är många och smärtsamma. Självklart är regler och lagar viktiga i styret av ett land. Men syftet med dessa får aldrig reduceras på det vis som vi bevittnade i söndags där paragrafer skamlöst ingavs ett värde i sig.

För i en demokrati som vår, byggd på humanism och bekännelsen till ett icke förhandlingsbart människovärde, är lagar och regler en skyddsvall för detta överställda syfte. Regler är viktiga i etiken, men de gör inte att vi kan blunda för den unika situationen.

Det faktum att den människa som drunknar framför mina ögon inte är svensk medborgare, eller att vi som land inte kan ta ansvar för alla drunknande människor på vår jord, är ingen godtagbar ursäkt för att svika våra egna ideal i den aktuella situationen.

Jag vädjar, ber och kräver, ja vad som än har bäst effekt, att ni som är våra folkvalda politiker ska höja blicken och se människan.

Jag förstår att detta måste vara en svår situation och jag är verkligt tacksam över er insats för vår gemensamma demokrati. Men att skicka tillbaka dessa unga människor efter att de under år byggt ett liv här undergräver det humanistiska kapital som varje regel och lag i vårt land är satt att tjäna.

Vi kan bättre än så här. Ni kan bättre. När nu Migrationsverkets beslut för så många av dessa människor tagit år och därför gjort att de nu är över den avgörande 18-årsgränsen måste något göras.

Jag ställer mig därför helt bakom kravet om en amnesti för alla ensamkommande vilka varit i landet mer än ett år, som bland annat rörelsen #vistårinte ut för fram.

Vänder vi dessa unga medmänniskor ryggen kommer många av dem att drunkna. Flera självmord inom gruppen vittnar om hur desperat situationen är.

Solidaritet, jämlikhet och broderskap – men för vem? De val vi gör i dag bygger morgondagens samhälle. Vilka värden vill vi föra vidare till nästa generation?

Henrik Lööv, präst i Svenska kyrkan, Ulricehamn