Insändare

Är jägarna tillräckligt skickliga?

Jakt
Artikeln publicerades 17 oktober 2017.

Älgjakten är påbörjad och många jägare brukar motivera jakten med att fällda älgar fått ett smärtfritt, humant slut. Bortser man då inte från den stress älgarna utsätts för när de blir uppspårade och jagade av hundar samt det mest allvarliga, skadskjutningens omfattning?

Svenska jägarförbundet skickade för ett antal år sedan ut en enkät till jägare där en fråga handlade om skadskjutning. Det framkom att 14 procent av älgarna (minst 10 000) skadesköts så att de måste eftersökas. Alla jägare skickade säkert inte in uppgifter om skadeskjuten älg, varför det säkert är ett större antal och ett högre procenttal.

Varför blir då så många älgar skadeskjutna? Beror det på bristfälliga regler, till exempel att det saknas bestämmelser om längsta skjutavstånd så att oseriösa jägare chansar och skjuter på för långt hål, att det brister i skjutskicklighet hos många jägare?

Det är vanligt att skjutproven kritiseras för att inte vara tillräckligt omfattande och krävande, vilket bland annat medför att äldre jägare som börjat bli darriga eller fått nedsatt syn godkänns vid skjutprov och får fortsätta jaga, att man i allt för stor utsträckning skjuter på en delvis skymd eller springande älg som det givetvis är svårare att träffa än om den stått still, fullt synlig.

Det skulle behövas en översyn av jakten och regler som i större utsträckning förhindrar att djur i samband med jakt utsätts för onödigt lidande. 

Emma, Ingemar, Inger och Kent, Jaktkritikerna Västra Götaland