Ystaren vakar över rörig värld

I det här yrket är noggrannhet och punktlighet viktiga egenskaper.

Herrljunga
Gäsene mejeri, saltlake för ost, Marcus Jansson vd samt ystare Niclas BackendalFOTO: BOEL FERM
Foto:
Gäsene mejeri, saltlake för ost, Marcus Jansson vd samt ystare Niclas BackendalFOTO: BOEL FERM
Maskine i ständig rörelse av ostmassaFOTO: BOEL FERM
Foto:
Maskine i ständig rörelse av ostmassaFOTO: BOEL FERM
Stolt ystare, Niclas BackendalFOTO: BOEL FERM
Foto:
Stolt ystare, Niclas BackendalFOTO: BOEL FERM

Förr utfördes många av uppgifterna för hand, i dag finns det maskiner som gör det tyngsta arbetet.

– Mycket handlar om övervakning, säger Niclas Backendal, en av åtta ystare på Gäsene mejeri.

För ett par veckor sedan skapades historia på Gäsene mejeri som då fick sin första kvinnliga ystare.
En av dem som arbetat länge är Sonja Andersson som har sin arbetsplats på kontoret.

– Så länge jag arbetat här har det mest varit män i mejeriet, säger hon.

Emma Bengtsson har arbetat i produktionen under några år och efter peppning av de andra ystarna har hon gått bredvid för att lära sig yrket.

– Det är ett ansvarsfullt arbete och jag är glad att vi kunnat ge Emma möjlighet till personlig utveckling, säger vd Marcus Jansson.

Yrket ystare är inte riktigt vad man kan tro. Den som har en romantiserad bild av någon som står och rör i stora kärl blir besviken.
Inne i Gäsene Mejeri syns mest blanka stålrör och slutna kärl.

– Det var förr ett tungt jobb, i dag är det mycket övervakning, säger Niclas Backendal.

Ystarna jobbar i skift och gör också andra arbetsuppgifter som paketering. Olika sorters ost kräver olika recept och Niclas säger att det är ungefär lika mycket arbete med alla sorter.

– Men fet ost tar lite mer tid.

Niclas har jobbat i omgångar på mejeriet och är ystare sedan 1990.
Det är helmjölk som används och mejeriet separerar själv grädden. Den mjölk som används till de olika ostarna måste ha rätt fetthalt.

– Det förändras snabbt, förr trodde vi framtiden var den magra tioprocentiga osten, i dag efterfrågas i stället fetare ost, säger Marcus Jansson.

När löpen tillsätts gör det att mjölken koagulerar. Att ysta betyder just att skilja ut ostämne ur mjölk. Lagringstid och fetthalt styr smaken. Ostarna kyls i kallt vatten och läggs sedan i saltlake för smaken.
Restmaterialet lämnas till grisbönder som foder, allt tas tillvara. Den som besöker mejeriet förses med skyddskläder från topp till tå och tre gånger om dagen diskas rör och maskiner.

– Det är otroligt viktigt med hygienen, säger Niclas Backendal.

I slutledet vakuumförpackas ostarna. Efter lagring körs en del ut till leverantörer och en del säljs i den egna affären.
Där finns det möjlighet att smaka osten som Niclas Backendal och hans kolleger tillverkar.