Några månaders volontärarbete i Nepal är vad som väntar blivande gymnasieläraren Viktor Åberg denna höst, något han kommer att blogga om i BT.
I fokus 2010-08-16 | Uppdaterad 2010-08-16
Snart åker Viktor Åberg till Nepal för att arbeta som volontär för IM, individuell människohjälp. Han kommer att blogga om detta här på bt.se.
– Jag känner mig privilegierad, som tillhör en generation som kan förverkliga drömmar om internationellt arbete, säger han.
Redan på gymnasiet visste Viktor Åberg att han ville ut i världen. Det blev många resor som ”backpacker”, och han har också arbetat i USA på ett läger för handikappade ungdomar. De senaste sex åren har han arbetat extra med funktionshindrade i Göteborg och under tre somrar varit reseledare inom FUB, Borås. Genom dem har han nu varit med som ledare vid ett läger i Ystad. 2004 åkte han för första gången till Indien. Där väcktes hans seriösa engagemang för internationella frågor.
Nu läser han till gymnasielärare i religion och samhällskunskap, och han har en termin kvar.
– I framtiden vill jag gärna arbeta inom skolan på ett internationellt plan, säger han. Nu är jag färdig med det planlösa resandet, nu vill jag göra något som är nyttigt både för mig och för andra.
När han därför sökte volontärarbete för hösten, hittade han det hos IM, individuell människohjälp.
Viktor Åberg växte upp i Viskafors. Där deltog han i musikverksamheten under Ingvar Johanssons ledning, och han spelade också fotboll. Han anser att dessa båda intressen har haft stor betydelse för honom senare. Gymnasiet gick han på Bäckäng, estetiska programmet.
– Jag var ganska aktiv i föreningslivet där, bland annat i gymnasistkåren Eos. På skolan fanns en väldigt tillåtande och kreativ syn på eleverna, engagemanget där kunde kanaliseras på ett bra sätt.
Viktor gjorde militärtjänst i 16 månader med civil plikt utan vapen som räddningsman. Han var sedan ordförande för Civilpliktsrådet. Därefter åkte han till Indien genom Centrum för internationellt ungdomsutbyte. Uppdraget handlade i första hand om ungdoms- och kulturutbyte, och fokus låg på mänskliga rättigheter, i synnerhet för de kastlösa, daliterna. Kastsystemet är förbjudet i indisk lag, men det är ändå mycket påtagligt i samhället.
Viktor bodde i en indisk familj under tre månader.
– Där fick jag verkligen upp ögonen för hur människor kan ha det, berättar han. Resan blev kulturellt brutal och något helt annat än backpacking i Thailand.
Han bodde på den indiska landsbygden, han säger att han blev inkastad i vardagen hos dem som stod allra lägst på samhällsstegen. Familjen på sju personer bodde på 12 kvadratmeter, och maten lagades på eldstad utanför.
– Det var ett privilegium för mig att få vara med om detta, säger han. Det enkla mötet med individer blev det viktigaste för mig.
Förra året, när Viktor åter var i Indien, skrev han sin kandidatuppsats. Den handlar delvis om Dalit Phanters, en rörelse i Indien som han jämförde med organisationen IDSN (International Dalit Solidarity Network) med fäste i Köpenhamn.
Viktor Åberg säger att han alltid har haft en romantisk tanke om att jobba i skolan. Först hade han tänkt sig musikläraryrket. Hans intresse för politik och religion gjorde att han istället bestämde sig för den inriktningen.
Nu kommer han att tillbringa det närmaste halvåret i utkanten av Nepals huvudstad, Katmandu. Han ska arbeta på en privat grundskola med barn till exiltibetaner. Skolan drivs av bland annat IM och engelska är det officiella språket.
– Arbetet handlar också mycket om att umgås med eleverna, säger han. Uppdraget går genom ett samarbete mellan IM och Operation Dagsverke. Formerna är lite oklara ännu, men mycket rör elevdemokrati.
I Borås Tidning kommer Viktor att blogga om sin tillvaro där. Det är något han ser fram emot, och han hoppas att bloggen ska bli både rolig och lärorik för läsaren.
– Jag vill att bloggen både ska ge en god inblick i min vardag samtidigt som den ska vara underhållande, säger han. När jag kommer hem igen, ska jag föreläsa om den här tiden i olika sammanhang.
Inför framtiden hoppas han få undervisa på en internationell skola, i Sverige eller i utlandet.
– Jag är 27 år och äger kläder, datorn och en gammal soffa, så jag är oerhört ”efter” jämfört med många jämnåriga. Det är hög tid att åka iväg nu, för jag ser fram emot att rastlösheten lägger sig så småningom.
Hej Viktor!
En skugga följer dig från skoltiden. Du har helt fel angående att kastsystemet enligt indisk lag är förbjudet. Det som än idag gäller är en lag från den indiska konstitutionens fader, Dr. Ambedkar om mänskliga rättigheter 1950. Ingen för diskrimineras på grund av bl.a. kast eller härkomst. Kastsystemet lever tyvärr lagligt ännu helt grasserande fritt.
Lycka till i Nepal. Kommer att med nöje följa din blogg.
Lassemajjen på Engelbrektskolan
Gunnel Almart är ansvarig för avdelningen Personligt.
(Bebisbilder skickar du HÄR)
Gunnel Almart
gunnel.almart@bt.se
Telefon: 033-700 07 05
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721