• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Hon njuter av sina änglar

I fokus 2009-01-31 | Uppdaterad 2009-01-31

På denna Gudarnas ö inledde hon en resa i sitt inre. Kreativiteten flödade och Katrin började måla på allvar. Motivet var uteslutande rundhylta änglar. Nu är det dags för hennes första utställning.

– Jag gillar änglar, de står för någon form av trygghet. Jag brukar säga att de är mina skyddsänglar, förklarar Katrin Skoglund.

– De bara brösten symboliserar Moder jord. Och de runda, mjuka formerna tilltalar mig. Jag gillar volym.

Katrin visar skrattande prov på sin skaparglädje. I ateljén mitt i centrala Borås trängs bilderna. Snart stundar hennes första egna utställning och det gäller att ha allt klart till dess.

– Den 20 februari är det dags, säger hon med bävan i rösten.

– Det känns oerhört pirrigt. Men som tur är har jag en stor bekantskapskrets så jag behöver inte vara orolig för att ingen kommer.

Väl hemma från Bali kände Katrin Skoglund ett motstånd mot sitt tidigare yrkesliv.

– Känslan att vilja göra något annat har vuxit fram under senare tid, förklarar hon.

– När mitt företag skulle göra en stor omorganisation erbjöds jag ett nytt at-traktivt designjobb. Men jag kände att nej, jag ville inte mer.

Katrin bestämde sig för att ta en paus. Företaget köpte ut henne och idag producerar hon på heltid. Inte bara målningar utan även presentartiklar i form av kort och kortlekar.

– Jag syr även en hel del kläder. Men det är främst målandet som tar min tid.

Katrin säger sig inte veta hur länge hennes uppehåll i yrkeslivet kommer att vara. Det får framtiden utvisa.

– Jag lever fullt ut här och nu, njuter verkligen av livet.

Framtiden ordnar sig säkert på något sätt.
Katrin Skoglund är uppvuxen på Göta i Borås. Hon utbildade sig till skräddare och designer men valde att jobba med annat när skolan var klar.

– Jag startade Borås första seconhandbutik. Dessutom arbetade jag som receptionist i Christer Björkmans frisersalong.

Katrin utbildade sig sedan till frisör under två års tid. Men då hon stod med sin första kund kände hon att frisöryrket inte var hennes grej.

– Jag gick hem och ringde en kompis som jobbade på H&M i Stockholm. Jag frågade henne om det inte fanns något jobb där till mig.

Efter en vecka blev Katrin uppringd. Hon reste upp för en anställningsintervju och fick jobb.

– När jag två veckor senare anlände hade de glömt bort att de anställt mig. Men det ordnade sig. Jag fick börja som designassistent.

Det dröjde dock inte länge förrän Katrin fick ta över ansvaret för kedjans ungdomskläder. Ett jobb som hon hade i tre år.

– Sedan träffade jag min blivande man i Borås och ville hem.

Katrin pendlade en tid men blev sedan uppringd av Kappahl som erbjöd henne arbete vid Göteborgskontoret.

– Jag accepterade. Tanken var att stanna där något år. Det blev 20.

Katrin arbetade som designer och koordinator, hon såg till att det skapades en helhet i kollektionerna.

– Jag har trivts bra. Har rest i hela världen och älskade verkligen mitt jobb. Men så plötsligt tröttnade jag. Pendlandet blev allt jobbigare.

Karin ska nu till att fylla 50 men känner sig inte så gammal.

– I huvudet är jag mycket yngre, konstaterar hon.

– Givetvis önskar jag att jag får leva länge. Men än viktigare är att ta vara på den tid jag har här på jorden.

Katrin poängterar att hennes val inneburit att familjen tvingats dra åt svångremmen.

– Vi lever billigt och är inte mycket för lyxprylar. Våra möbler utgörs till stor del av arvegods som vi piffat upp.

Någon oro för framtiden känner hon inte. Det ena projektet avlöser det andra. Planerna på någon form av bil-derbok har börjat ta form.

– Sedan skulle jag gärna vilja göra en ny resa till Bali. Det vore en dröm att åter få komma dit för att fortsätta utvecklas i mitt skapande.

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: