Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Ölsremmasonen Erland Alexanderssons forskning kring bondeståndet resulterade så småningom i en doktorsexamen. Erland har samlat mycket material om talmannen Joseph Hansson vars 300-årsminne firats i Mossebo-Tranemo i år.
Familj 2007-12-27 | Uppdaterad 2007-12-27
Det är inte bara Linné som jubilerar i år.
I Mossebo och Tranemo har talmannen Joseph Hansson, född 1707, firats.
Under insamlandet av materialet uppdagades att Erland Alexandersson från Ölsremma skrivit en avhandling om jubilaren.
Denne doktor är nu 86 år och bosatt i Blekinge.
Namn: Erland Alexandersson
Ålder: 86 år.
Familj: Hustru, två barn och fyra barnbarn.
Bor: Bräkne Hoby, uppvuxen i Algrena, Ölsremma.
Utbildning: Folkhögskola, Hermods korrespondensinstitut, fil dri Lund.
Yrke: Före detta folkhögskollärare.
Gör: Trädgårdsskötsel, småsnickerier.
Har varit: Kyrkopolitiker, kyrkvärd med mera.
Erland Alexandersson tillhör en ganska stor syskonskara med släkt i Dalstorptrakten. Han föddes 1921 på gården Algrena i Ölsremma där klassresan startade. Efter att ha slutat skolan satt han i hemmet och stickade strumpor åt Bolander, som hade fabrik i Gällstad. Senare arbetade han på Lindrums syfabrik i Ölsremma, där han var riktare och pressare.
– Föräldragården var ett litet ställe, framhåller Erland. Det fanns tre kor i ladugården men antalet utökades efter hand till sju. Mjölken skickades till mejeriet i Gällstad eller Tranemo.
Erland har inget minne av att man hade oxar i Ölsremma, men det hade naturligtvis funnits tidigare. Som han minns det tjänstgjorde hästen som dragare.
Dessutom hade man några grisar som slaktades så att man fick fläsk och andra charkuterier. Bondehushållen var nästan självförsörjande på den tiden. Jäst hörde till de varor som man måste köpa för att kunna baka bröd. Även salt måste inhandlas. Fotogen var också en vara som behövdes för upplysning, innan elektriskt ljus installerades.
Åkerarealen utökades genom nyodling. Erland var också med om att odla. Man bröt upp stubbarna som fanns och sedan gick det rätt så lätt att röja bort stenarna med hjälp av en så kallad jätte.
– Vi odlade bland annat mellanliggande mark så att nio åkrar blev en. Detta gav ett åkertillskott på ett par hektar, förklarar Erland.
– Far var också den förste som skaffade slåttermaskin i socknen. Det var redan 1914. Efter hand blev det ytterligare maskiner som underlättade arbetet.
Fick el 1929
Elektriskt ljus installerades 1929 genom Östra Kinds elektriska som var en andelsförening. Man fick 1,5 ljuspunkter per andel och de fem andelar man hade hemma i Algrena gav sålunda 7,5 ljuspunkter.
I hemmet lästes Ulricehamns Tidning, Sjuhäradsbygdens Tidning och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Jordbrukarnas Föreningsblad och RLF-Tidningen ingick också i tidningsfloran. I JF angavs bland mycket annat producentpriserna på jordbruksprodukterna.
Litteraturen i hemmet bestod av postillor och andra andaktsböcker och det verkar i första hand ha varit Erlands farmor som läste dem. Sin värnplikt fullgjorde Erland Alexandersson i Värmland, vid norska gränsen, där han hörde den tyska permittenttrafiken.
Tanken på studier väcktes
Han låg i det militära i 18 månader i ett svep, förlagd på ett studentkompani. I de prov som företogs slog han ofta studenterna och då kom tanken att han skulle studera vidare och han gick två årskurser på Fristads folkhögskola. Därefter tog han studentexamen på Hermods korrespondensinstitut i Malmö, men han kunde tentera vid läroverket i Borås.
Senare blev det studier i bland annat historia vid universitet i Lund och efter filosofie magisterexamen 1954 flyttade Erland med hustrun till Bräkne Hoby i Blekinge, där han fått en lärartjänst på folkhögskolan, och där bor de fortfarande.
Fortsatte forska
Samtidigt fortsatte han universitetsstudierna i historia och efter att ha skrivit en uppsats om talmannen i bondeståndet Joseph Hansson från Mossebo blev han uppmuntrad av professor Gottfrid Carlsson och andra lärare att fortsätta forskningen med bondeståndet som ämne. Ståndsriksdagen som inte avskaffades förrän på 1860-talet bestod av adel, präster, borgare och bönder. Den efterträddes 1867 av tvåkammarriksdagen.
Erland satt hemma i Bräkne Hoby och skrev och jämsides därmed åkte han till Riksarkivet i Stockholm för att studera protokoll som då huvudsakligen förelåg i handskriven form. Han fick emellertid kontakt med Sten Landahl som höll på med renskrivning av ståndsprotokollen och av honom fick Erland ta del av ett korrektur av bondeståndets protokoll, vilket underlättade arbetet avsevärt.
1973 blev han klar med filosofie licentiat-examen och efter ytterligare två år nådde han doktorsgraden.
Men Erland fortsatte som lärare på folkhögskolan i Bräkne Hoby fram till pensioneringen, varefter han bland annat ägnat sig åt föreläsningar.
Gunnel Almart är ansvarig för avdelningen Personligt.
(Bebisbilder skickar du HÄR)
Gunnel Almart
gunnel.almart@bt.se
Telefon: 033-700 07 05
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
