Ekonomi

Monika Hermansson Friedman: ”Jag var som kvinnan i Grabben i graven bredvid”

Borås Artikeln publicerades
Monika Hermansson Friedman är stadsbon som blev en av regionens mest engagerade personer i de ”gröna näringarna” – jordbruk, skogsbruk och bioodlingar.
Foto:Lars-Åke Green
Monika Hermansson Friedman är stadsbon som blev en av regionens mest engagerade personer i de ”gröna näringarna” – jordbruk, skogsbruk och bioodlingar.

Hon kämpar för att de gröna näringarna ska få sin rättmätiga plats i stadens näringsliv. Men när hon träffade sin man för drygt 15 år sedan visste hon en sak: hon skulle inte bo på landet och lantbruk fanns inte på kartan. Nu är Monika Hermansson Friedman lokal LRF-ordförande med 800 medlemmar.

Vi träffas i en föga lantlig miljö – Monika Hermansson Friedman kommer från sitt dagjobb som ekonom på Sjuhärads kommunalförbund och vi sätter oss i ett par fåtöljer i det fräscht urbana Textile Fashion Center. Det framgår att om vi hade backat bandet cirka 15 år tillbaka hade den lokala ordföranden för LRF Borås kommungrupp inte kunnat säga något vettigt om de ”gröna näringarna”.

– Jag blev ingift i jordbruket, det var så det här engagemanget började. Jag kommer från staden, Brämhult närmare bestämt. Lantbruk och landet var helt otänkbart för mig. När vi skulle besöka min blivande mans föräldragård första gången, det var runt millennieskiftet, så blev jag alltmer frustrerad när han åkte genom Fristad. Vi åkte förbi villaområdet och kom till massa skog. Vart åker vi? undrade jag. Men det var en fin miljö. Och vi kom sedan att ta över jordbruket med nötproduktion.

– Vi såg den här filmen: Grabben i graven bredvid. Vi hade så roligt åt den och jag kände verkligen igen mig. Den kvinnliga huvudpersonen är en storstadstjej som kom ned i det kladdiga, leran och gruset i lantbruket när hon träffar mannen i filmen. Nu skulle jag aldrig kunna tänka mig något annat. Men det tog tio år innan jag verkligen förstod vad det handlar om.

Så det finns inget i din bakgrund som förklarar detta engagemang?

– Jo, efteråt kan jag se att det gjorde det. Mina föräldrar hade företag under hela min uppväxt, de drev nämligen restaurang. Maten, råvarorna, kvalitet – det var viktiga begrepp för mig redan som liten. Och jag hade en farmor som tidigt intresserade sig för ekologiska livsmedel och hade en bakgrund där det varit ont om mat. Så det har varit fokus på mat tidigt för mig.

Varför är de gröna näringarna viktiga?

– Jag brukar säga att framtiden finns i de gröna näringarna och bönderna är våra hjältar, men de tas för givna. Mycket av kretsloppet och den biologiska mångfalden är beroende av lantbruk och de gröna näringarna – insekterna och blommorna på en sommaräng, till exempel.

– I böcker beskrivs ”bondesamhället” ofta som något i det förflutna. Men de gröna näringarna är företag som alla andra. Och det sker ständiga innovationer här. Digitaliseringen av lantbruket, med helt nya möjligheter för maskinerna, där är vi i Sverige långt fram. Och skogsbruket är verkligen en framtidsnäring: du får material till biogas, av fibrerna kan man få material till nya tyger och det satsas på trähus. Då behövs det folk som vill jobba där också!

Hur når man dit?

– För mig har barnen varit viktiga. Jag drev ett projekt med två förskolor i Fristad. Vi tog med bonden till förskolan. Och de tre personer besökte, två bönder och en bioodlare, vara alla kvinnor. Det var oväntat för barnen. Och att man kunde mjölka getter och inte bara kor. De fick lära sig mycket om landsbygdens betydelse – de besökte Vänga kvarn och fick åka traktor. En av flickorna i förskolan förklarade sedan att hon ville bo på landet. Och familjen flyttade faktiskt ut från Fristad.

Närproducerat är ett viktigt begrepp för dig?

– Vi hade ett dialogforum i veckan där småproducenter träffade tjänstemän från Borås stad och länsstyrelsen. Det handlar om att skapa en samsyn. Det känns verkligen som att Borås stad nu tänker nytt och vill släppa in mindre producenter. Det kan generera fler småproducenter. Det är bra för hela kommunen – producenterna bär upp landsbygden. Och det är viktigt för krisberedskapen: det är viktigt att säkra matproduktionen i en geografisk närhet. Idag har vi bara lager för högst en vecka.

Fakta

Monika Hermansson Friedman

Titel: Ordförande för kommungruppen i LRF Borås med 800 medlemmar.

Ålder: 45 år.

Bor: Fristad.

Familj: Man, som är ”månskensbonde”, och två barn.

Bakgrund: Uppvuxen i Brämhult med föräldrar som drev restaurang i staden, fil mag i företagsekonomi med inriktning på redovisning, arbetar som ekonom på Sjuhärads kommunalförbund. Pluggar nu organisations- och personalutveckling på högskolan. Stipendium och utmärkelser från LRF.

Visa mer...