Debatt

Vinstfri välfärd, en feministisk valfråga

Debatt Artikeln publicerades

Frågan om vinster i välfärden är en av de mest vardagsnära feministiska valfrågorna.

När fackförbundet Kommunal nyligen presenterade en kartläggning av undersköterskors och vårdbiträdens anställningsvillkor, löner samt inflytande och delaktighet över arbetet i olika driftformer i äldreomsorgen visade det sig att villkoren var väsentligt sämre hos de privata utförarna. Än en gång blir det uppenbart att välfärden måste befrias från vinstintresse.

Att göra upp med vinstintresset handlar om sund ekonomisk politik, om solidarisk välfärd – men också om feminism och kamp för kvinnors livsvillkor. Tillsammans är vi kvinnor som sköter om den gemensamma välfärden fler än 900 000. Vilka anställningsvillkor vi har och hur pressad vår arbetssituation är blir alltså avgörande frågor för hur en stor del av Sveriges kvinnor har det. Välfärdens villkor påverkar vilka liv vi lever.

Den som blåögt trodde att privatisering av vård och omsorg skulle leda till kvinnligt ledda, små idéburna företag borde granska det verkliga resultatet. Gigantiska riskkapitalbolag köper upp allt mer av den offentliga verksamheten enbart i syfte att göra snabba klipp.

De stora välfärdsbolagen vet att vinstmarginalerna finns hos de anställda. Det handlar om att minska personalkostnaderna. Att välja billigare, outbildad personal. Att låta personalen arbeta deltid och bara vara på plats när arbetsmängden är som allra högst. Att underbemanna och låta personalen springa snabbare mellan vårdtagare eller barn. Vad som händer med arbetsglädjen och med kvaliteten i mötet mellan människorna är inte svårt att lista ut.

Vad värre är, i ett system som bygger på prispress lockas även den kommunala verksamheten in i samma mönster. Själva systemet som tillåter vinstuttag ur välfärden påverkar även den icke-vinstdrivna verksamheten negativt.

I toppen på de stora företagen och riskkapitalbolagen finns framför allt män. Det är de som tjänar storkovan på privatiseringarna. Det är kvinnorna som med allt lägre löner, en arbetsmiljö som riskerar deras hälsa och med osäkra anställningar löner betalar storföretagens vinster. Deras värkande ryggar, deras rädsla att organisera sig och kräva sina rättigheter på jobbet är de stora välfärdsföretagens smala lycka.

Frågan om vinster i välfärden är en av de mest vardagsnära feministiska valfrågorna. Den visar också på skiljelinjen mellan feministisk vänster och höger. Det handlar om att utmana de ekonomiska intressena som inte bara berikar sig på våra gemensamma skattemedel, utan som dessutom bromsar arbetet för ett jämställt samhälle.

Ida Legnemark (V)
riksdagskandidat