Debatt

Varje människa är en resurs

Av de syrier som söker sig hit är en tredjedel högutbildade – studenter, högskole- och forskarutbildade. Det är en ren vinst för Sverige, menar Sven Lindgren.
Foto:

Vissa hävdar att Europa inte klarar av att ta emot en miljon av dem som flytt för sina liv. Visst finns problem, men varje människa bör ses som en resurs – inte ett problem, skriver Sven Lindgren.

Varje människa är unik. Inte ens enäggstvillingar har likadana fingeravtryck. Ingen rår för om man är man eller kvinna, svart eller vit, var man är född, vilka föräldrar man har eller vilken kultur och andra förutsättningar man växt upp under. Man ska inte bedöma människor efter vad de är utan enbart efter deras handlingar. 

Att vara människa innebär att man har ett människovärde. Både internationell rätt, våra egna lagar och vår moral kräver att detta människovärde ska respekteras.

Att man inte kan hjälpa vad man är född till, eller var man är född borde – rent logiskt – innebära att man heller inte kan ställas till ansvar för detta.  Men hur ser det ut? Ständigt anklagas människor för sådant hon eller han inte rår för. Vad kan en svart eller vit göra åt sin hudfärg?  

Världen befinner sig i krig. 60 miljoner människor, det största antalet sedan andra världskriget, är på flykt. En miljon söker sig till Europa. Europa har 730 miljoner invånare. Det finns de som hävdar att Europa inte klarar av att ta emot en miljon av dem som flytt för sina liv. I Libanon finns inga flyktingläger. Barnen går i skolan och de vuxna integreras. Visst finns där problem, men varje människa ses som en resurs – inte ett problem. 

Ungern vägrar idag att ta emot flyktingar – om de inte är kristna. 1956, när Sovjetunionen ockuperade Ungern, var det många ungrare som sökte fristad som flyktingar, flera av dem kom till Sverige. Det verkar Ungerns ledare Viktor Orbán ha glömt. Han borde likt Danmarks statsministerm Lars Løkke Rasmusenm fundera på varför flyktingarna inte vill bo i deras länder. Under andra världskriget skickades 72 000 finska barn till Sverige för att räddas undan de tre krigen Finland var inblandad i. Det verkar Finland ha glömt.

Är en människa som söker en fristad i Sverige ett problem eller en resurs? Av de syrier som söker sig hit är en tredjedel högutbildade – studenter, högskole- och forskar- utbildade. Vem har bekostat deras utbildning? De kan behöva två–tre års vidareutbildning i Sverige, utbildning i svenska, samhällskunskap och fortbildning anpassad till svensk arbetsmarknad. Det land de kommer ifrån har betalat 15, kanske 20 års utbildning. Ren vinst för Sverige! Många ensamkommande barn som placerats i den svenska skolan är så studiemotiverade att de triggar de svenska eleverna att plugga mera.

Jag är stolt över att bo i ett land dit andra vill flytta.  Så gott som alla kommer vi från kommuner som vill växa, det finns nu ett sätt för alla kommuner i Sverige att göra det. Samtidigt får vi inte blunda för att invandringen påverkar det svenska samhället både negativt och positivt. Frågan är hur vi bäst tacklar situationen, så att inte det negativa överväger, så att vi inte själva, genom vårt eget agerande, bidrar till att öka problemen. 

Det vi inte vet kan kännas som ett hot samtidigt som vi med lite nyfikenhet kan vända ett möte med människor från andra kulturer till något spännande och positivt. Det viktigaste är nog, att vi i grunden har ett eget gott självförtroende och möter nya människor, trygga i vår egen kultur och religion, men samtidigt öppnar oss för andra erfarenheter. Skilj på första intrycket och personen bakom. Människor är inte goda eller onda. Vi är alla en blandning av både och.

Tillsammans kan vi i Sverige och i Civilförsvarsförbundet medverka till att bryta mot en väg som annars kan leda in i både utanförskap och kriminalitet. Och då medverkar vi också till att det svenska samhället blir både säkrare och tryggare.  

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Borås Tidning så godkänner du samtidigt våra regler.

På bt.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på bt.se. På tider då Borås Tidnings webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på bt.se

bt.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på bt.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Borås Tidning som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.