Vården måste våga tänka nytt

Debatt 2011-03-25 | Uppdaterad 2011-03-25

Självklart ska skattepengarna användas för att lindra lidande och sjukdom. Men dagens vård klarar inte alltid att leva upp till det målet. Då måste vi våga öppna ögonen och utforska nya vägar, skriver Gunn Moss Bjerling i denna slutreplik om healing i vården.

I England har healingmetoder funnits inom vården i 50 år, nästan lika länge i USA. Det är dags för Sverige att våga, menar Gunn Moss Bjerling.

Svar till Michael Zazzios, Fredrich Legnemark och Berndt Andersson, angående alternativa metoder i vården.
Michael Zazzios belyser viktiga aspekter, för det är just detta det handlar om – vad är vetenskap och beprövad erfarenhet? Skönt med ordentlig sakkunskap! Annars verkar diskussionerna mest grunda sig på personligt tyckande, utan att man är insatt i ämnet.

Fredrich Legnemark, fortfarande håller jag med om att vi ska ha en evidensbaserad och säker vård. Men den springande punkten i debatten är att jag hävdar att vissa healingmetoder har vetenskapligt underlag. Observera att jag säger vissa, alla metoder har inte utforskats.

Ja, visst Berndt Andersson, självklart ska skattepengarna användas för att lindra lidande och sjukdom. Men dagens vård klarar inte alltid att leva upp till det målet. Då måste vi våga öppna ögonen och utforska nya vägar till målet. Inte hoppa på något i blindo, utan verkligen utvärdera metoder som har potential att hjälpa patienten framåt i tillfriskningsprocessen.

Det är vår skyldighet att utveckla vården – men inte bara med nya piller. Åtminstone där vården kommer till korta borde det finnas engagemang och nyfikenhet att se på nya vägar. Men man står hellre stolt kvar och stampar i gamla spår och lämnar patienten i sitt lidande.

Och jag anser mig inte hålla på med något kvacksalveri. Jag erbjuder bara en omvårdnadsmetod, som är avstressande och har stor potential att öka välbefinnandet. Utbildning till denna metod ger CEU-poäng (1) i USA, och läroböcker uppmanar sjuksköterskor att lära sig sådana metoder (2).
Och ja – utan ekonomiska beräkningar menar jag att de åsyftade healingmetoderna är kostnadseffektiva. En metod som kan öka patientens välbefinnande, förkorta sjukdomsprocessen och verka förebyggande borde ge både mänskliga vinster och ekonomiska vinster.

Det har kommenterats att mitt inlägg var oseriöst då jag inte hänvisade till något konkret. Jag hade faktiskt referenser i slutet av texten som brukligt. Men oturligt nog hade redaktören ont om plats.

Jag studerade ämnet healing när jag gick min sjuksköterskeutbildning och hämtade mycket material från vårdvetenskapliga artiklar och omvårdnadsteorier grundade på energiteorier. Det jag kom fram till då 1998 kan hämtas gratis på internet (3). Nandas omvårdnadsdiagnos, Störningar i energifältet, som jag nämnde beskrivs också där. Det finns referens till den och till alla artiklar. De flesta artiklar har jag kvar i fulltext och jag delar gärna med mig av dem (4).

Sedan dess har det tillkommit mycket forskning och klinisk dokumentation, och jag har inte haft tid att uppdatera mig med alla nya rön, men jag har samlat på mig en del och lagt upp på hemsidan (5). Mer kommer, även fulltexter av studier.

I England har healingmetoder funnits inom vården i 50 år, nästan lika länge i USA. Exempel på andra länder där man erbjuds healing inom vårdens väggar är Israel, Spanien, Irland, Australien, Uruguay och Norge. Varför skulle dessa energimetoder vara farligare för oss i Sverige? Varför gäller inte deras erfarenheter och forskning? För att vi är högre stående människor som äger sanningen? För att vi är så rädda? För att vi inte vill riskera att behöva rucka på vår invanda och trygga världsbild? Eller är läkarna och läkemedelsbolagen rädda för konkurrens?

Varför kan vi inte samarbeta i vår strävan att hjälpa våra medmänniskor? Kom inte med det gamla vanliga att komplementärterapeuterna bara är ute efter att tjäna pengar. Är det någon som tjänar pengar, så är de läkemedelsföretagen och läkarna. Terapeuterna är de som knappt får ekonomin att gå runt. Men de prioriterar inte pengar utan ser glädjen i att kunna hjälpa sin nästa.

Många, många människor har fått hjälp av komplementärterapeuter och många, många vårdanställda skulle vilja få igång ett samarbete. Varför hörs inte alla dessa? Jo, deras röster tystas effektivt ner genom vårdkulturens översittarfasoner och maktstrukturer. Kommentarerna på bt.se, speciellt de anonyma, visar att man måste vara beredd på att bli fördömd, förlöjligad och enbart tacksam för att vi avskaffat bålbränningen. Vem klarar det?

Gunn Moss Bjerling


Källhänvisningar
1. Motsvarande våra högskolepoäng.?2. En sjuksköterskehandbok som finns på Vårdhögskolans bibliotek: Dossey, B. M., Keegan, L., Guzzetta, C. E., Kolkmeier, L. G. (1995). Holistic Nursing – A Handbook for Practice. Gaithersburg, MD, USA: Aspen Publication.?3. Healing som omvårdnad – ett komplement inom den etablerade vården? Borås: Vårdhögskolan. (44 s.) www.secourong.com/article.php?type=Literature&id=11. Finns även på Vårdhögskolans bibliotek.?4. Läs gärna på http://www.alternativjournalen.se/energiskt Där förklarar jag lite energiteorier på vardagsspråk.?5. http://www.secourong.com/research.php



Disqus

huvudnyheter just nu

Dagens fråga:

 

Skatt

Har du fuskat med skatten nån gång?

Visa resultat




Tobias Hjelm

Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.

Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85



Hetaste debatten – mest läst


Nyheter

En prinsessa är född


Nyheter

Webb-tv

På bt.se/webbtv hittar du inslag om nyheter, sport, nöje och mycket mer.

Tjänstgörande webbredaktör

Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!

0702-566488

Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se


Mest läst på bt.se


Stefan Eklund

Om den viktiga litteraturkritiken:

"Läsarnas krav på igenkännbar kvalitet kommer att öka. Här tror jag att papperstidningen har en viktig roll att spela, som pålitlig förmedlare av fördjupning, diskussion och analys."

Katarina Larsson, politisk redaktör

Om nämndemännen

"Dessutom kan man ifrågasätta i vilken mån nämndemannakåren är så särskilt representativ för svenska folket längre."

Mikael Hermansson, politisk kommentator

Om partiernas syn på politikens framtidsmål:

"Kanske är det därför alla talar så tyst om målen idag – att det helt enkelt riskerar att låta för banalt, för högtravande eller rentav för flummigt?"

Lena Kvist

Om Jesper Juuls nya bok:

"Jag rynkar på näsan åt allt vad självhjälpslitteratur och mindfulness-kurser heter, men jag klunkar Jesper Juul-böcker likt en törstande i öknen."

Jan Hansson sportkrönikör

Om våren/kvalens tid:

"För oss bevakande journalister känns det tveklöst upplyftande. Det gäller oavsett nivå."

Vedrana Sivac, nöjeskrönikör

Om den svenska Grammisgalan:

"Själva galan var proffsig och präglades av ett stort antal fantastiska framträdanden."

Blogg

Här är BT:s bloggare

En smårund BT-reporter som vill komma i form, en sakletare, två kockar, en elfsborgare, en hälsokonnässör, en basketjunkie, en chefredaktör, en domare, två modeälskare, en hockeyfru, en näringslivsredaktör, BT:s fotografer och en designguru...
Välkommen till BT:s värld av bloggare!

Nyheter

Gilla oss på Facebook


Kalendern

Vad händer i Sjuhärad?

Kalendern är sjuhäradsbornas anslagstavla på bt.se. Här kan kan du läsa om eller lägga in aktuella arrangemang.
Obs! Kalendern är till för föreningar och icke-kommersiella arrangemang.

Läsvärt

Inför

Träffpunkten för föreningar och klubbar på nätet.