Debatt 2011-03-25 | Uppdaterad 2011-03-25
Självklart ska skattepengarna användas för att lindra lidande och sjukdom. Men dagens vård klarar inte alltid att leva upp till det målet. Då måste vi våga öppna ögonen och utforska nya vägar, skriver Gunn Moss Bjerling i denna slutreplik om healing i vården.
Svar till Michael Zazzios, Fredrich Legnemark och Berndt Andersson, angående alternativa metoder i vården.
Michael Zazzios belyser viktiga aspekter, för det är just detta det handlar om – vad är vetenskap och beprövad erfarenhet? Skönt med ordentlig sakkunskap! Annars verkar diskussionerna mest grunda sig på personligt tyckande, utan att man är insatt i ämnet.
Fredrich Legnemark, fortfarande håller jag med om att vi ska ha en evidensbaserad och säker vård. Men den springande punkten i debatten är att jag hävdar att vissa healingmetoder har vetenskapligt underlag. Observera att jag säger vissa, alla metoder har inte utforskats.
Ja, visst Berndt Andersson, självklart ska skattepengarna användas för att lindra lidande och sjukdom. Men dagens vård klarar inte alltid att leva upp till det målet. Då måste vi våga öppna ögonen och utforska nya vägar till målet. Inte hoppa på något i blindo, utan verkligen utvärdera metoder som har potential att hjälpa patienten framåt i tillfriskningsprocessen.
Det är vår skyldighet att utveckla vården – men inte bara med nya piller. Åtminstone där vården kommer till korta borde det finnas engagemang och nyfikenhet att se på nya vägar. Men man står hellre stolt kvar och stampar i gamla spår och lämnar patienten i sitt lidande.
Och jag anser mig inte hålla på med något kvacksalveri. Jag erbjuder bara en omvårdnadsmetod, som är avstressande och har stor potential att öka välbefinnandet. Utbildning till denna metod ger CEU-poäng (1) i USA, och läroböcker uppmanar sjuksköterskor att lära sig sådana metoder (2).
Och ja – utan ekonomiska beräkningar menar jag att de åsyftade healingmetoderna är kostnadseffektiva. En metod som kan öka patientens välbefinnande, förkorta sjukdomsprocessen och verka förebyggande borde ge både mänskliga vinster och ekonomiska vinster.
Det har kommenterats att mitt inlägg var oseriöst då jag inte hänvisade till något konkret. Jag hade faktiskt referenser i slutet av texten som brukligt. Men oturligt nog hade redaktören ont om plats.
Jag studerade ämnet healing när jag gick min sjuksköterskeutbildning och hämtade mycket material från vårdvetenskapliga artiklar och omvårdnadsteorier grundade på energiteorier. Det jag kom fram till då 1998 kan hämtas gratis på internet (3). Nandas omvårdnadsdiagnos, Störningar i energifältet, som jag nämnde beskrivs också där. Det finns referens till den och till alla artiklar. De flesta artiklar har jag kvar i fulltext och jag delar gärna med mig av dem (4).
Sedan dess har det tillkommit mycket forskning och klinisk dokumentation, och jag har inte haft tid att uppdatera mig med alla nya rön, men jag har samlat på mig en del och lagt upp på hemsidan (5). Mer kommer, även fulltexter av studier.
I England har healingmetoder funnits inom vården i 50 år, nästan lika länge i USA. Exempel på andra länder där man erbjuds healing inom vårdens väggar är Israel, Spanien, Irland, Australien, Uruguay och Norge. Varför skulle dessa energimetoder vara farligare för oss i Sverige? Varför gäller inte deras erfarenheter och forskning? För att vi är högre stående människor som äger sanningen? För att vi är så rädda? För att vi inte vill riskera att behöva rucka på vår invanda och trygga världsbild? Eller är läkarna och läkemedelsbolagen rädda för konkurrens?
Varför kan vi inte samarbeta i vår strävan att hjälpa våra medmänniskor? Kom inte med det gamla vanliga att komplementärterapeuterna bara är ute efter att tjäna pengar. Är det någon som tjänar pengar, så är de läkemedelsföretagen och läkarna. Terapeuterna är de som knappt får ekonomin att gå runt. Men de prioriterar inte pengar utan ser glädjen i att kunna hjälpa sin nästa.
Många, många människor har fått hjälp av komplementärterapeuter och många, många vårdanställda skulle vilja få igång ett samarbete. Varför hörs inte alla dessa? Jo, deras röster tystas effektivt ner genom vårdkulturens översittarfasoner och maktstrukturer. Kommentarerna på bt.se, speciellt de anonyma, visar att man måste vara beredd på att bli fördömd, förlöjligad och enbart tacksam för att vi avskaffat bålbränningen. Vem klarar det?
Gunn Moss Bjerling
Källhänvisningar
1. Motsvarande våra högskolepoäng.?2. En sjuksköterskehandbok som finns på Vårdhögskolans bibliotek: Dossey, B. M., Keegan, L., Guzzetta, C. E., Kolkmeier, L. G. (1995). Holistic Nursing – A Handbook for Practice. Gaithersburg, MD, USA: Aspen Publication.?3. Healing som omvårdnad – ett komplement inom den etablerade vården? Borås: Vårdhögskolan. (44 s.) www.secourong.com/article.php?type=Literature&id=11. Finns även på Vårdhögskolans bibliotek.?4. Läs gärna på http://www.alternativjournalen.se/energiskt Där förklarar jag lite energiteorier på vardagsspråk.?5. http://www.secourong.com/research.php
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0702-566488
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se