Debatt

Vårdcentralernas bluff skadar tilltron

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Claudio Bresciani/TT

I syfte att vinna ekonomiska fördelar har vårdcentraler manipulerat. Tilliten till vården skadas, menar Heikki Klaavuniemi.

Den 23 augusti blev en granskning som Västra Götalandsregionen låtit göra offentlig. Regionen har granskat 29 av regionens 202 vårdcentraler och det visade sig tyvärr att flera av dessa manipulerat ett ersättningssystem, ACG, i uppenbart syfte att tillskansa sig medel de inte varit berättigade till. Denna ersättning, som för övrigt utgör cirka 40 procent av vårdcentralernas totala ersättning, är baserad på respektive vårdcentrals vårdtyngd.

För att beräkna denna rapporterar vårdcentralerna i intervaller om 15 månader in de diagnoser som patienterna har i nämnda ersättningssystem, ACG, och det är i detta system oegentligheterna har upptäckts. På olika sätt har flera av de granskade vårdcentralerna rapporterat in för stort antal diagnoser och därmed medvetet höjt enhetens ACG-poäng i syfte att erhålla en högre ersättning.

Detta ersättningssystem är ledande både i Sverige och internationellt och mig veterligen är det första gången man har valt att granska tillämpningen av det så noggrant som Västra Götalandsregionen nu har gjort.

”Det känns ändå som om vi har en väg att vandra innan tillitsstyrningen fungerar som avsett.”

Det är inte särskilt märkligt om man som medborgare eller politiker blir uppgiven över resultatet. I syfte att vinna ekonomiska fördelar för sin vårdcentral så riskerar man nämligen samtidigt patientsäkerhet och sin professionella heder genom manipulera ett system som är framtaget för att gynna jämlik vård och ge rättvisa ersättningar.

Sjukvården har för avsikt att låta verksamheterna gå från detaljstyrda till mer tillitsstyrda, alltså att ha tilltro till utförarnas egen förmåga, trovärdighet och tillförlitlighet, men resultatet av ACG-granskningen skadar definitivt denna tillit.

Regeringen beslutade den 16 juni 2016 att tillsätta en delegation med uppdrag att analysera och föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor, kommuner och landsting kan utvecklas för att i större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet. Slutsatserna, grovt förenklade, var att ledningssystem och ersättningssystem skulle bli mindre detaljutformade. Beslutfattare borde avstå från att tala om regler och i sin styrning egentligen bara, så långt möjligt, tillskjuta medel.

Vi har under en tid sett detta implementeras i Västra Götalandsregionen och även i flera kommuner. Det är därför olyckligt att vi nu hittat brister i denna tillit.

Dock vill jag vara väldigt tydlig med att jag inte drar alla enheter och verksamheter över en kam baserad på enbart en enskild granskning, men det känns ändå som om vi har en väg att vandra innan tillitsstyrningen fungerar som avsett.

Heikki Klaavuniemi (SD), regionråd, Västra Götalandsregionen

Regionfullmäktige 2018-2022
Foto: Peter Wahlström
Regionfullmäktige 2018-2022
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.