Annons

Vår rätt till privatliv har kastats på sophögen

Vi skapar inte trygghet genom att bryta ner våra grundläggande rättigheter, skriver Katarina Stensson.
Debatt • Publicerad 6 november 2019
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: FANNI OLIN DAHL / TT

Den 1 oktober återinfördes datalagring i Sverige. Trots att vi inte är misstänkta för brott ska nu data om var vi befinner oss, vilka vi pratar med och våra surfvanor åter samlas in. Det här är information så känslig att man med hjälp av den kan kartlägga en människas liv i detalj. Forskare på Stanford har till exempel kunnat visa att man med hjälp av information om vem som ringt vem, när och var, kan dra slutsatser om till exempel hälsoproblem och finansiella situationer. ”Metadata berättar definitivt allt om någons liv”, har en chefsjurist på NSA, Nationella säkerhetsmyndigheten i USA, sagt.

Eftersom datalagring utgör ett så grovt intrång i människors rätt till ett privatliv så har FN upprepade gånger uppmanat stater att undvika dylika lagar, eftersom de varken är nödvändiga eller proportionerliga.

”Varken rätten till privatliv eller rättsstatens principer kan förhandlas bort om vi menar allvar med att Sverige ska vara ett fritt och demokratiskt samhälle.”
Annons

EU-domstolen slog 2016 fast att datalagring utgör en så allvarlig kränkning av rätten till privatliv att det är olagligt i EU. Datalagringslagar är alltså så kränkande att medlemsländer i EU är förbjudna att stifta dem. Domstolen var tydlig med varför generell datalagring inte kunde tillåtas: övervakningen får inte riktas mot allt och alla, hela tiden, utan måste begränsas till att användas mot en riktad personkrets under begränsad tid.

Trots detta valde riksdagens partier, med undantag för Vänsterpartiet, att i början av sommaren rösta igenom en ny datalagringslag som trädde i kraft den 1 oktober, som likt den upprivna lagen gäller allt och alla. På så sätt kastar man inte bara vår rätt till privatliv på sophögen, utan också rättsstatens princip om att även regeringen behöver följa lagen.

Om våra riksdagspartier inte anser att rätten till privatliv är en grundläggande rättighet borde de arbeta för en ändring av de mänskliga rättigheterna, istället för att bryta mot dem genom att återinföra datalagringen.

Våra riksdagspartier verkar dock för fega för att vara ärliga med att man egentligen – uppenbarligen – vill göra detta. De väljer istället att hyckla. Vi pirater anser däremot att varken rätten till privatliv eller rättsstatens principer kan förhandlas bort om vi menar allvar med att Sverige ska vara ett fritt och demokratiskt samhälle.

Vi lever i en tid av stora samhällsförändringar med många orosmoment, men vi skapar inte trygghet genom att bryta ner våra grundläggande rättigheter, utan genom att stärka dem.

Katarina Stensson, vice partiledare för Piratpartiet

Annons
Annons
Annons
Annons