Vanliga Svenssons ska inte finansiera en religiös klimatpolitik

Inför riksdagsvalet 2014 uttryckte den då blivande finansministern Magdalena Andersson (S) att det var dyrt att tanka sin bil och att hon inte såg något behov av att höja skatten. Med facit i hand fem år senare kan vi konstatera att hon talade osanning. I dag kostar en liter bensin strax under 17 kronor, 60 procent av det priset utgörs av ren skatt. Därför är i skrivande stund över 550 000 svenskar i uppror mot Magdalena Andersson och regeringens drivmedelspolitik.

Sverige är stort. En bilresa från söder till norr är över 200 mil, om man reser samma sträcka åt andra hållet hamnar man i Rom. I ett så vidsträckt land behövs bilen, det förstår nog alla – i alla fall de som inte bor på Södermalm. Men Sverige är inte bara Södermalm, Sverige är faktiskt väldigt lite Södermalm. Sverige är glesbygd och landsbygd, Sverige är små samhällen och lite större samhällen. Ofta med långa resvägar mellan hem och jobb, till dagis, skola, släkt och vänner. Och tyvärr alltför ofta också till sjukhus. Bilen får vardagen att gå ihop så att hela Sverige kan leva, oavsett var man än bor i detta avlånga land.

Därför vill vi som enda parti förändra reduktionsplikten och avskaffa den automatiska uppräkningen av drivmedelsskatten, detta skulle innebära ett omedelbart sänkt drivmedelspris med minst 70 öre per liter vid pump. Men det är bara ett första steg. Vi vill på sikt se väsentligt lägre priser på mobilitet, vilket omfattar både skatt på drivmedel och reseavdrag. Vi vill även avskaffa det orättvisa bonus/malus-systemet, som inneburit en kraftigt höjd fordonsskatt för vanliga människor. Låg- och medelinkomsttagare ska inte finansiera en närmast religiös klimatpolitik som ställer stad mot landsbygd och välbärgade mot sämre bemedlade.

Trots att Kina planerar att bygga 1 600 kolkraftverk under de närmaste åren är regeringen övertygad om att Sverige ensamt kommer att rädda världen. Hur då? Genom att straffbeskatta sin befolkning till bristningsgränsen, en befolkning som redan mer än väl betalar sina kostnader sett till infrastruktur och utsläpp. En sådan klimatpanik i kombination med symbolpolitisk hysteri är inte bara dåliga egenskaper för en politiker, utan även för miljön och bilisternas plånböcker. Därför är det inte svårt att sympatisera med de hundratusentals svenskar som är i uppror mot regeringens drivmedelspolitik – vi är det också.

Jimmie Åkesson (SD), partiledare

Peter Lundgren (SD), Europaparlamentariker

Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson