Debatt

Vågar man verkligen bli gammal i Sverige?

Omvårdnad
”Det är inte utan att man räds att bli gammal.”
Foto: Janerik Henriksson/TT
”Det är inte utan att man räds att bli gammal.”

Skribenten berättar en skräckhistoria om åldrande idag.

Jag har en god vän som har en äldre släkting inneboende hos sig. För en tid sedan blev den äldre mannen yr och lätt förvirrad, och ramlade även. Sjukvårdsupplysningen kontaktades, som ombesörjde ambulanstransport till lasarettet. Vid 18-tiden gick färden mot Borås. Sedan hände inte mycket.

Läkaren ansåg att mannen kunde skrivas ut. Vid 22.30 kom en taxi för att köra hem mannen till byn där han bor. Men taxiföraren hittade inte adressen, utan körde runt ett bra tag, tills han gav upp klockan 23.15. Mannen kliver ur bilen i sitt lätt förvirrade tillstånd och påbörjar en promenad som tar två timmar och tre kvart – till fots och i regn. Vi kan ju bara gissa vad han fick genomlida under de här timmarna.

Han släpptes av cirka en kilometer hemifrån, och till slut lyckas han hitta fram. Vad min vän ser i dörren är en genomblöt man utan skor, blodig på händer och fötter. Han tvättas och plåstras om, får torra kläder och bäddas ner. Att han överlevde är ren tur.

Det är inte utan att man räds att bli gammal.

Mikael