Debatt

Vad är det för fel på potatis?

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Gorm,Kallestad

En minskning av vår självförsörjningsgrad ytterligare vore förödande, anser Monika Hermansson Friedman.

Vad är det för fel på potatis, spannmål och mjölk, det som en gång var basföda för oss? I dag är det så mycket fokus och diskussion om vad som inte skall ätas med tanke på miljö- och klimatskäl. Kanske är det inte så konstigt när hyllorna i affären är fyllda med alternativ. Vi matas med hälsoreklam, matlarm, rapporter, politik och tyckanden. Samhället har utvecklats där tempot och prestationskrav ökar och där vi tyvärr ser att vår ohälsa ökar.

Vårt moderna levnadssätt har bidragit med bland annat processad mat, antibiotika, onaturliga konserveringsmedel och socker i maten. Mat har blivit så mycket mer än bara föda. Tar vi maten för given då vi lever i ett överflödssamhälle?

Vi i Sverige har varit förskonade från krig, svåra kriser, epidemier och få av oss vet vad svält innebär. Kan det vara så att vi istället bryr oss om vad vi inte ska äta? Och inte att vi måste äta för att överleva. Enligt Maslows behovstrappa är de grundläggande behoven tillfredsställda och därför läggs fokus på helt andra saker.

Just nu pågår rean för fullt och det är lätt att lockas in i ekorrhjulet. Det är billigt och den ena affären efter den andra erbjuder bättre villkor. Vi köper, byter kapitalvaror, som exempelvis telefoner som matchar de färger vi gillar. Vi investerar ständigt i kläder och skor för att hänga med i modet. Till julen har vi tänt överallt med julbelysningar som gnistrar vackert. Inne i staden lyser gatubelysningen tätt medan landsbygden läggs i mörker. Kollektivtrafiken byggs ut i stadskärnan där närheten finns till affärer/service, medan landsbygden har långa avstånd och en utarmad service. Ordet hållbarhet ekar ständigt i våra öron. Frågan är hur hållbara vi verkligen är utifrån ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv?

”Att förlita sig på andra länder som försörjer oss med foder, mat och energi är inte optimalt.”

Tillbaka till matfrågan och dess betydelse. Ungefär hälften av maten är importerad i dag och den svarar för 70 procent av all vår mats utsläpp. Många tänker kanske inte på att även sötsaker och läsk påverkar miljön. En påse skumgodis ger faktiskt lika stort klimatavtryck som en liten portion fläskkött.

Det är energikrävande att producera industriellt framtagna produkter. Därför borde det rent logiskt vara bättre att äta den mat som redan produceras, ”ren mat”, än framställd processad mat. Likaså bör resonemanget kring näringsriktig mat lyftas fram i relation till klimatutsläppen. Mer lokal och regional mat minskar utsläppen.

Torkan 2018 kommer med största sannolikhet att göra avtryck flera år framöver, inte bara för de gröna näringarna, utan för oss alla. Det är trots allt bonden som producerar vår mat och att minska vår självförsörjningsgrad ytterligare vore förödande. Att förlita sig på andra länder som försörjer oss med foder, mat och energi är inte optimalt. Därför är det en självklarhet att sätta livsmedelsproduktionen främst samt att utveckla grön energi. För att säkra upp detta behövs bevarande av åkermark, vatten och skog. Dessa resurser finns i Sverige.

Potatis, spannmål och mjölk är råvaror som innehåller många näringsämnen och dessa kan produceras i Sverige. Utifrån en krissituation är vi i dag enbart självförsörjande till 100 procent på morötter, mjöl och socker. Vi måste ha systemförståelse om vi skall kunna tillfredsställa våra behov utan att äventyra framtida generationer.

Monika Hermansson Friedman, ordförande, LRF Borås kommungrupp

Foto: Felicia Green
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.