Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Debatt 2012-02-16 | Uppdaterad 2012-02-16
Om den svenska byggbranschen fortsätter att utestänga internationell konkurrens och gör det svårt för utländska byggnadsarbetare att skaffa sig yrkesbevis även i framtiden, hotas byggbranschen av en akut kompetensbrist när byggandet tar fart på allvar, skriver Jessica Löfström.
Svenska och utländska byggarbetare arbetar sida vid sida, men på helt olika villkor. En systematisk diskriminering ger kompetenta utländska byggarbetare lägre lön än deras svenska kolleger. För att råda bot på diskrimineringen bör man ge utländska byggnadsarbetare ett erkännande för deras kompetens och låta dem skaffa sig ett svenskt yrkesbevis genom att skriva det teoretiska yrkesprovet på sitt hemspråk eller med hjälp av en tolk.
Ett svenskt yrkesbevis är näst intill obligatoriskt för att arbeta i den svenska byggbranschen, åtminstone om man vill arbeta på och konkurrera enligt samma villkor som sina kolleger.
Yrkesbeviset är kopplat till Byggnads kollektivavtal och den som saknar ett svenskt yrkesbevis har, enligt kollektivavtalet, endast rätt till en lön som motsvarar 88 procent av lönen för en byggnadsarbetare med yrkesbevis. Det innebär att duktiga och erfarna byggnadsarbetare från exempelvis Polen och Lettland, länder vars yrkesutbildningar för byggnadsarbetare håller minst lika hög standard som de svenska motsvarigheterna, drabbas.
För att få ett svenskt yrkesbevis måste det obligatoriska teoretiska provet skrivas på svenska, vilket orsakar problem för dem som ännu inte behärskar det skriftliga svenska språket till fullo. Självklart är det viktigt att kunna kommunicera och göra sig förstådd på byggarbetsplatsen, därför bör de som skriver provet ha genomgått utbildning i svenska för invandrare. Däremot anser jag det inte vara nödvändigt att de dessutom behärskar svenska språket flytande i skrift.
För att klara av en framtida byggboom är Sverige beroende av att rekrytera kompetenta medarbetare från andra länder. Branschens envishet i att förvägra de utländska byggarbetarna att skriva det teoretiska provet på sitt eget språk leder till att de tvingas arbeta sida vid sida med svenska kollegor med högre lön.
På senare år har byggbranschen lanserat ett ”erkännandebevis”. Det framhålls som ett alternativ till yrkesbeviset, men kan snarare betraktas som en ”lättversion” av det yrkesbevis som alla kompetenta och välutbildade byggarbetare i Sverige ska ha rätt till, oavsett nationalitet.
Genom att nöja sig med att utfärda ett erkännandebevis kan byggföretagen även fortsättningsvis komma undan med att betala 88 procent av den avtalsenliga lönen till en byggnadsarbetare som förnekas rätten att skaffa sig det eftertraktade yrkesbeviset, som kan bli inträdesbiljettet till jämlika arbetsförhållanden i den svenska byggbranschen.
Frågan om utländska byggnadsarbetares rätt till yrkesbevis är inte bara en branschfråga. Det är i allra högsta grad en samhällsfråga. Om den svenska byggbranschen fortsätter att utestänga internationell konkurrens och gör det svårt för utländska byggnadsarbetare att skaffa sig et yrkesbevis även i framtiden, hotas byggbranschen av en akut kompetensbrist när byggandet väl tar fart på allvar i Sverige. Jag har lobbat för den här frågan sedan 2005, men ännu har ingen förändring ägt rum.
Eftersom byggbranschens aktörer vinner på att låta saker och ting förbli som de är, motarbetas förslagen om att låta utländska byggnadsarbetare avlägga yrkesprovet på sitt hemspråk. På så vis kan byggföretagen konkurrera med pris genom att räkna in låga lönekostnader i sina projektkalkyler. Det i sin tur leder till att de duktigaste utländska byggnadsarbetarna ratar Sverige och istället söker sig till andra länder. Vi riskerar därmed att locka hit inkompetenta byggnadsarbetare som inte kan upprätthålla de höga krav på standard och säkerhet som den svenska byggindustrin ställer.
Jessica Löfström
VD och grundare av Expandera Mera, ett bemanningsföretag med inriktning mot byggbranschen
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
