Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
måndag 20 maj 2013
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
måndag 20 maj 2013
Debatt 2012-09-06 | Uppdaterad 2012-09-06
Torka i USA, höjda priser på bland annat majs och en ökad matimport från giganter i Asien. Så ser receptet ut för en ny global matkris, en kris som står runt hörnet, varnar skribenterna. Men genom omställning kan problemet lösas.
Torkan som drabbat USA i sommar kommer snart att märkas på matpriserna. USA är världens största exportör av majs. Närmare två tredjedelar av USA är drabbat av torkan. Samtidigt väntas asiatiska länder som Kina och Japan öka sin import av livsmedel. Det är som upplagt för en ny global matkris liknande den världen upplevde 2008.
Runt om i världen påverkar klimatförändringarna möjligheterna att producera livsmedel. Med ett förändrat klimat kommer vi att uppleva fler torkor och översvämningar. Nu menar mannen bakom World Watch Institute, Lester Brown, att vi är närmare en global livsmedelskris än vad de flesta inser.
En global livsmedelskris kommer att drabba världens fattiga hårdast. Redan idag är närmare en miljard människor kroniskt undernärda. I Salehområdet i Västafrika är hela 17 miljoner männi-?skor hotade av matbrist, vilket beror på torka, dåliga skördar och höga livsmedelspriser.
Samtidigt är mycket av den livsmedelsproduktion som förekommer idag direkt ohållbar och synnerligen resurskrävande. I en värld där befolkningen växer och som förändras genom klimatförändringarna är det inte rimligt att storskaligt slösa högkvalitativa vegetabilier och värdefull åkermark på att föda upp djur för köttproduktion, när samma areal skulle kunna mätta betydligt fler med vegetarisk mat. Den globala livsmedelskrisen förstärks av en ständigt ökande efterfrågan på jordbruksmark, som är en begränsad resurs.
I den utvecklade delen av världen är det intensiv djurhållning som dominerar jordbruket. Mängden spannmål som ges till boskap i USA är mer än sju gånger större än den mängd som konsumeras direkt av befolkningen. I Sverige används mellan 70 och 80 procent av åkermarken för att producera djurfoder.
En omställning mot en större andel vegetarisk mat är inte bara ett sätt att hantera de livsmedelskriser som kommer i klimatförändringarnas spår, det är också ett sätt att minska vår klimatpåverkan.
I juni 2010 rapporterade FN:s miljöorgan, UNEP, att det krävs ett globalt skifte mot en helvegetarisk diet för att undvika de värsta konsekvenserna av den globala uppvärmningen. UNEP uppskattar att köttproduktionen i dag står för 18–25 procent av världens utsläpp av växthusgaser.
Att äta mer vegetariskt är därmed en solidaritetshandling i dubbel bemärkelse. Det är något som vi kan göra som individer, men också ett exempel på hur vi kan gå före från politiskt håll. På skolor, sjukhus och andra offentliga kök kan inslaget av goda och hälsosamma gröna rätter öka. På samma sätt behöver jordbrukspolitiken stödja en utveckling där högkvalitativa vegetabilier i större utsträckning går direkt till människoföda i stället för att tappas bort på omvägen genom ett djur. Det är både effektivare och mer solidariskt.
Sara Karlsson (S)
riksdagsledamot
Helena Leander (MP)
riksdagsledamot
Jens Holm (V)
riksdagsledamot
Jonas Paulsson (MP)
initiativtagare Köttfri måndag
Vi har högt i tak.
Vi har en tillåtande grundinställning.
Vi vill att användarna ska komma till tals.
Men…
Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med främlingsfientligt innehåll.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte personangrepp.
Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.
Och...
Tonen ska vara korrekt och respektfull. Vi publicerar inte kommentarer som har en negativ inverkan på samtalsklimatet.
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Signe Oskarsson
signe.oskarsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
