Debatt

Undvik ”fulkyckling” i skolmatsalen

Debatt ,
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Kommuner och regioner köper in kyckling som inte uppfyller samma krav som ställs på svenska bönder, påpekar debattörerna.

Amazonas brinner. Ett skäl är att Brasiliens president Bolsonaro blundar för den katastrof för människor, artrikedom och klimat som bränderna orsakar. En del vill därför säga upp det handelsavtal som EU just träffat med Mercosur-länderna. Men förutom oron för klimatet finns det också starka skäl att oroa sig för ett annat hot mot mänskligheten med koppling till avtalet – antibiotikaresistensen.

Mercosur-avtalet innebär att närmare 180 000 ton kyckling från Sydamerika kommer att kunna exporteras till EU. Det är mer än hela den svenska årsproduktionen. Kycklingen uppfyller långt ifrån de krav som ställs i Sverige, oavsett om det gäller antibiotikaanvändning, djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet.

”Liksom med klimatfrågan är nämligen antibiotikafrågan också akut eftersom resistensen snabbt breder ut sig.”

Det finns en uppenbar risk att en stor del av kycklingen kommer att hamna i svenska restauranger och storhushåll, om inte tuffa kriterier kring antibiotika, djurvälfärd och djurhälsa ställs från kommuner, regioner och krögare.

Det är genom att ställa krav på schyssta villkor som man bäst möter hotet om import av ”fulkyckling”. Svenska konsumenter är kloka och kan göra rationella val, men de behöver kunskap och alla har inte samma möjligheter att göra ett aktivt val. För barn i förskolor och skolor samt gamla på vårdinrättningar saknas det verkliga valmöjligheter.

Vi har tidigare kunnat visa att inte alla kommuner och regioner köper in kyckling som uppfyller samma krav som ställs på svenska bönder. Inför riksdagsvalet lovade regeringen att upphandlingskraven vad gäller djurskydd och antibiotika skall motsvara de svenska. Men hittills har vi inte sett något resultat. Nu måste något hända. Liksom med klimatfrågan är nämligen antibiotikafrågan också akut eftersom resistensen snabbt breder ut sig. Även i framtiden behöver vi kunna använda antibiotika för djur och människor som verkligen är sjuka. Men överanvändning till friska djur gör att vi förlorar ett viktigt verktyg i kampen mot sjukdom och död, vilket gör hela mänskligheten sårbar.

Nyligen kom uppmuntrande besked om det ökade intresset för svensk kyckling och kalkon. Andelen svenskt av den totala förbrukningen har ökat med 3,3 procent första halvåret 2019. Det visar att svenskarna hellre vill äta närproducerat. Men svensk kyckling hotas samtidigt av konkurrens från en marknad där förutsättningarna är helt andra.

I dag återsamlas riksdagen och det finns förutsättningar att ställa krav på regeringen att agera. I Västra Götaland finns det många kycklinggårdar. Det innebär ett särskilt ansvar för riksdagsledamöterna från Västra Götaland. Vad tänker dessa riksdagsledamöter göra för att åstadkomma en schysst konkurrens? Det brinner att vidta åtgärder också på detta område.

Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel

Richard Limmergård, kycklingbonde på Lars Olofsgården i Västra Götaland

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.