Undvik farliga förenklingar

Debatt 2012-05-02 | Uppdaterad 2012-05-02

Det finns en tjusning i enkla förklaringar; finns det två förklaringar skall den enklaste givetvis föredras. Ibland leder dock den principen fel, detta när enkelheten blir enfaldig – enfaldig i ordets bokstavliga och tyvärr också bildliga betydelse, skriver psykologen Anders Anders Almingefeldt.



När det gäller kunskapen kring svåra ämnen som psykisk sjukdom kan det plötsligt hända att vetenskapsmännen inte orkar tänka längre än ett steg. Då kan de säga att de vet hur det ligger till, när de egentligen bara vet en enda sak – någon pytteliten sak. Till exempel har man ungefär vart femte år hittat en enkel biologisk förklaring till psykosens gåta, oftast en substans som det finns för lite eller för mycket av. Första gången man löste denna gåta en gång för alla var 1952. Ingen verkar ifrågasätta dessa experter som blåser upp sitt eget lilla ämne in absurdum – om och om igen.

Det finns en tjusning i enkla förklaringar; finns det två förklaringar skall den enklaste givetvis föredras. Ibland leder dock den principen fel, detta när enkelheten blir enfaldig – enfaldig i ordets bokstavliga och tyvärr också bildliga betydelse. Detta händer inte sällan inom områden som till sin natur är komplexa och svåra att tänka kring – som psykisk sjukdom.

Inom biologin vill man företrädesvis nå ner till minsta möjliga nivå, vilket kan vara eftersträvansvärt inom deras fält. Dock inte om man därtill tror att denna lägsta nivå sedan förklarar alla ovanstående nivåer. Forskningen i sig skall inte kritiseras – det är den närsynta tolkningen av dess räckvidd och förklaringsvärde som är bekymmersam. Detta har varit påtagligt inom den inte alltid så blygsamma biologiska grenen av psykiatrin, en blygsamhet som hade varit klädsam om man betänker att de farmakologiska upptäckterna som gjort någon egentlig skillnad varit få – inte alls i paritet med läkemedelsföretagens högbröstade deklamationer.

Tänk om samma ordning skulle råda kring något som folk inte har lika mycket respekt för – något som inte ter sig som ett slutet kunskapsfält. Ett område där folk vågar tycka till själva, som till exempel fotboll. Låt oss pröva denna tankefigur. Tänk er en expertkommentator som bara skulle tala om en nivå, som att Sverige förlorade mot England för att Zlatan åt för lite ägg till frukost. Ingenting om spelarnas bollskicklighet, kondition, motståndarna, den aktuella stämningen i laget och så vidare.

Hur man formulerar ett problem blir helt avgörande för vilka svar som sedan blir möjliga. Hur sjukvården talar om ett problem avgör hur patienten tänker kring sig själv och sitt bekymmer. Den biologistiska eran som vi nu lever i har ju inte bara tagit fram svar utan även påverkat hur människor ställer frågorna så att just biologins svar blir relevanta. Det är ju inte ovanligt att människor idag talar om sig själva med ett biologiskt språkbruk, de har gladeligen reducerat sig till att bli sin kropp. De är sin kropp, sina synapser, sin hjärna, de har så att säga fört tillbaka förklaringarna på en konkret materiell nivå.

Man kan tycka att det blir lite torftigt när man hör folk tala om sig själva som ett stycke kött. ”Mitt liv är uruselt – inte då jag saknar ett jobb, blir utnyttjad av min pojkvän och dessutom hatar mig själv – utan helt enkelt för att det saknas serotonin i min hjärna”, kanske någon ledsen ung kvinna säger. En del verkar ha glömt av att man kan förstå sig själv på ett mer abstraherat plan, att en dikt till exempel kanske skulle kunna säga henne något mer påtagligt och användbart om hennes utsatthet och psykiska lidande. Var och en får dock bli salig på sin religion, en stilla tanke är ändå att de borde ha valt någon roligare och mer interaktiv religion – inte en religion där allt ligger på en nivå som är bortom deras ansvar eller kontroll.

Läkemedelsindustrin har stadigt flyttat fram sina positioner. Den beskriver givetvis världen och människornas problem utifrån sin horisont. Den slår sig in på marknaden genom att beskriva den i sina egna termer. Den kan ju omöjligt ge ett trovärdigt svar på en fråga som formuleras på en högre abstraherad nivå.

Om man formulerar skolelevers tilltagande oro och koncentrationssvårigheter, för att ge ett aktuellt exempel, som ett problem på en organisationsnivå, till exempel för stora klasser, alltför bullrig miljö, för mycket eget ansvarstagande för sin ”läroprocess”, för att använda ett ord i tiden, så är ju läkemedelindustrin helt irrelevant med dess lösningar. Man kan ju inte medicinera ett klassrum eller en läroplan. Beteckningen ADHD däremot begränsar problemet till endast en nivå – den neurologiska nivån inom en individ. Och ser man på, just den nivån där läkemedelsföretagen erbjuder en lösning – vilket sammanträffande!

Inom psykologin görs också dessa förenklade uttalanden, man urskiljer en och endast en psykologisk faktor och trumpetar ut den som en universell förklaringsgrund. Inom psykologin handlar det ofta om ett trauma – på 90-talet inte sällan i form av sexuella övergrepp. Man upphöjer en händelse i en människas liv och låter den förklara allt. Livets inneboende komplexitet och mångfaldighet bör kvalificera sig för ett mer omfattande tankearbete än så.
Alla andra tankar kring livet gick upp i rök och man blev stående med en enda futtig förklaring; det bidde inte mycket som man säger i sagan.

Anders Almingefeldt
leg psykolog
leg psykoterapeut
specialist i klinisk psykologi



BT:s riktlinjer för nätkommentarer:

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på bt.se.

bt.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till nedanstående riktlinjer.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Borås Tidning som bär det juridiska ansvaret.

Riktlinjer:

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men…

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med främlingsfientligt innehåll.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte personangrepp.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.

Och...

Tonen ska vara korrekt och respektfull. Vi publicerar inte kommentarer som har en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Disqus


huvudnyheter just nu

Johan Rydén

Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att tycka till om företeelser i vardagen. Jag, Johan Rydén, är debattredaktör och försöker se till att så många som möjligt kommer till tals. Ju kortare text, desto större chans att bli publicerad. Debattartiklar (1500-3500 tecken) skickas till debatt@bt.se och insändare (1-2000 tecken) till dialog@bt.se. Insändare får vara undertecknade med signatur, men skribenten måste bifoga namn, adress och telefonnummer.

Johan Rydén
johan.ryden@bt.se
Telefon: 033-700 07 63



Mest läst på debatt


Debatt

Skoldebatt 2014

Skoldebatt på olika nivåer. Här har vi samlat några av årets många debattartiklar som på ett eller annat sätt handlar om skolan: Läs mer

Nyheter

Dagens fråga

Debatt

Kongresshusdebatten

Nedan samlas flera av de debattartiklar och insändare som publicerats i debatten om kongresshuset.

Mest läst på bt.se


Tjänstgörande webbredaktör

Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!

Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74


Borås

Antagningslistorna till gymnasiet är här!

Nu har antagningsbeskeden till gymnasieskolorna i Sjuhärad kommit – och BT har alla listor. Har du kommit in på den linje du hoppades på?
Klicka på pdf-filerna nedan och ta reda på det!

Borås

Se alla avsnitt av Trädgård här!

Kalendern

Vad händer i Sjuhärad?

Kalendern är sjuhäradsbornas anslagstavla på bt.se. Här kan kan du läsa om eller lägga in aktuella arrangemang.
Obs! Kalendern är till för föreningar och icke-kommersiella arrangemang.

Stefan Eklund, chefredaktör

Om sångens makt:

"Men som sagt, vi boråsare har ingen patriotisk dänga som vi behöver ta ställning till. Visst, på Borås Arena uppmanas man att ställa sig upp och sjunga Stå upp för Elfsborg när lagen marscherar in."

Lars Näslund, politisk redaktör

Om statsministerns vädjan till svenska folket

"Somliga kan nog också läsa in att Reinfeldt börjat förbereda sitt eftermäle."

Jan Hansson, sportkrönikör

Om Elfsborgs match mot Rio Ave

"Vi fick se en härlig första halvlek av Elfsborg. Sedan bjöds vi en spegelvänd. Så hur sammanfattar man 2-1-segern mot Rio Ave?"

Lena Kvist, kulturchef

Om sommarpratarna 2014:

"Ingen sommarpratare har berättat om några sexuella övergrepp, droger eller gått till attack mot några namngivna kändisar."

Vedrana Sivac, nöjeskrönikör

Om MUF:s vallåt:

"Man fnissar lite, för att det är lika tarvligt skrivet som en mellanstadieelevs skoluppsats."

Nyheter

Webb-tv

På bt.se/webbtv hittar du inslag om nyheter, sport, nöje och mycket mer.

Blogg

Här är BT:s bloggare

En ledarredaktion, en elfsborgare, en basketjunkie, två joggare som utmanar varandra, en näringslivsredaktör, BT:s fotografer och en designguru...
Välkommen till BT:s värld av bloggare!

Nyheter

Gilla bt.se på Facebook

Du vet väl om att du kan följa stora delar av vårt nyhetsflöde från Sjuhärad, Sverige och världen direkt på Facebook? Gör som 5 200 andra och klicka på "Gilla"-knappen nedan!


Läsvärt

Föreningsguiden

Föreningsguiden är den nya tjänsten som ersätter Inför. Tjänsten är för föreningar i Mark och Kind, som gör det möjligt för föreningslivet att uppdatera och informera medlemmar och allmänheten om vad som händer.