Debatt

Undervisa lärare om mobbning

Debatt Artikeln publicerades
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Lärarutbildningen borde ta upp hur lärare, kuratorer samt rektorer ska samverka för att komma åt kränkningarna i skolan, skriver Erik Rezazadeh.

Kränkningarna i skolan är ett stort problem som drabbar många elever i skolan varje dag. Enligt en rapport från Friends utsätts 60 000 barn för kränkande särbehandling. De flesta skolor är inte tillräckligt bra på att hantera kränkningarna i skolan.

Enligt rapporten ”10 orsaker till avhopp” från Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Skolverket står kränkningarna i skolan bakom närmare hälften av alla avhopp från gymnasiet i dag. Eleverna som hoppar av gymnasiet riskerar att bli långvarigt arbetslösa. Mobbning sänker livskvaliteten hos den som utsätts och leder till minskad studiemotivation.

”Så länge eleverna utsätts för dessa fenomen spelar det ingen roll hur bra läraren än är på att undervisa.”

Mobbningsforskare vid Örebros universitet har kommit fram till att 45 barn begår självmord varje år till följd av kränkningar i skolan. Enligt en forskningsrapport från Nederländerna har man sett att de elever som utsätts för kränkande särbehandling har mer än dubbelt så stor sannolikhet att drabbas av självmordstankar som andra.

I en rapport från Friends redovisas samhällskostnaderna för ett år av mobbning i skolan. Under de kommande 30 åren kan de uppgå i 17,5 miljarder kronor. Samhället kan alltså få betala ett stort pris för knuffar, sexuella övergrepp, blickar eller en elev som äter ensam i matsalen.

Den allmänna debatten om att öka elevernas skolprestation fokuserar ofta på hur man ska lära ut. Men för att eleverna i skolan ska ha studiemotivation och inte hoppa av skolan måste de kunna gå till en miljö där de kan känna sig trygga och inte riskerar att utsättas för misshandel, sexuella övergrepp, glåpord eller utfrysning. Så länge eleverna utsätts för dessa fenomen spelar det ingen roll hur bra läraren än är på att undervisa.

Lärarutbildningarna i dag innehåller många gånger ytterst lite om kränkningarna i skolan. Lärarutbildningarna behöver i högre grad ta upp frågan om kränkande särbehandling i skolan.

Alla lärarutbildningar bör innehålla åtminstone en omfattande kurs som behandlar ämnet kränkande särbehandling. I en sådan kurs bör man ta upp exempel på åtgärder som lärare och skolpersonal kan vidta och som inte kräver särskilt mycket energi från deras sida.

Något man kan ta upp på en sådan kurs är tecken på skolkränkningar. Några tydliga sådana kan vara om en elev äter ensam i matsalen eller har hög frånvaro från skolan. Lärarna bör även förhindra att eleverna själva delar upp sig i grupparbeten, samt se till att vara lyhörda för elevers och föräldrars berättelser.

Att lärare och skolpersonal inte ska skylla skolkränkningarna på den som utsätts är någonting som också måste tas upp på lärarutbildningar. Det är nämligen väldigt problematiskt när det händer.

Att prata med eleverna om att de ska berätta för en lärare om de bevittnar kränkningar är någonting som alla lärare borde ta upp. Lärarutbildningen borde även ta upp hur lärare, kuratorer samt rektorer ska samverka för att komma åt kränkningarna i skolan.

Erik Rezazadeh

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.