Svenskarna allt fetare

Vi är mindre fysiskt aktiva, vår kondition har blivit sämre och 51 procent av invånarna i Västra Götaland uppger att de är överviktiga eller feta. Men det finns ett enkelt botemedel: motion. Nya forskningsrön från USA visar att varje minut av fysisk aktivitet har avgörande nytta för hälsan. Nu måste kommuner, företag och skolor i Västra Götaland göra det lättare att röra på sig.

Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller folkhälsa, med en befolkning som relativt sett är hälsosam, frisk och långlivad. I kombination med de framsteg som gjorts inom forskningen har det bidragit till att dödligheten i hjärt- kärlsjukdom – som är vår vanligaste dödsorsak – nästan halverats på 20 år.

Men nu riskerar vår egen livsstil att slå undan benen för de framgångar vi lyckats uppnå. Sedan 1980-talet har andelen svenskar med fetma tredubblats, och i nationella folkhälsoenkäten 2018 uppgav 51 procent av invånarna i Västra Götaland att de är överviktiga eller feta. Nyligen visade en omfattande studie att nästan hälften av alla svenskar i åldrarna 18–79 har en hälsofarligt dålig kondition, och svenska ungdomar är i dag mindre fysiskt aktiva än EU-snittet.

Dessutom visar Hjärt-Lungfondens världsunika befolkningsstudie, SCAPIS, att hälsa är en klassfråga. 50–64-åringar som bor i områden kännetecknade av låg utbildning och dålig ekonomi är mer drabbade av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom fetma, diabetes och högt blodtryck.

Den glada nyheten är att vi alla har makt att bryta den här negativa utvecklingen – och att det inte behöver vara så svårt. Forskning visar att fysiskt aktiva personer minskar sin risk för hjärt-kärlsjukdom med upp till 30 procent och en ny rapport från USA slår fast att varje minut av fysisk aktivitet räknas. ”Hälsovinsterna börjar omedelbart efter träning, och även korta stunder av fysisk aktivitet gör skillnad”, skriver U.S. Department of Health and Human Services i en sammanfattning av den senaste forskningen.

Att göra det lättare för människor att röra på sig är ett sätt att minska sjukvårdskostnaderna och öka jämlikheten – samtidigt som människor får förutsättningar att må bättre och leva längre. Detta är inte minst viktigt för barn och ungdomar – om goda motionsvanor kan etableras tidigt i livet mer än fördubblas sannolikheten att man är fysiskt aktiv senare i livet.

Hjärt-Lungfonden vill därför uppmana Västra Götalands kommuner, landsting, företag och skolor att öka medvetenheten om vinsterna av att röra på sig. Samtidigt kan varje invånare i Västra Götaland själv öka möjligheterna till ett långt och friskt liv genom små, enkla förändringar i vardagen. Varje minut räknas.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd