Debatt

Stärkt arbete mot återfall i brott

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Larsen,Håkon Mosvold

Kan ett straff i frihet verkligen minska återfall i brott? Ja, självklart, slår Lennart Palmgren fast.

En vanlig fråga som vi som jobbar i Kriminalvården får är om ett straff i frihet, en så kallad frivårdspåföljd, fungerar. Kan ett straff i frihet verkligen minska återfall i brott? Ja, självklart! 70 procent av våra klienter kommer inte tillbaka till Kriminalvården inom tre år. Många års forskning och väl beprövad erfarenhet visar att dömda behöver stöd att förändra kriminella tankemönster och lämna negativa sociala sammanhang. Stöd att hitta nya värderingar, arbete och kraft att skapa ett nytt liv.

Det behövs också kontroll, ibland mycket kontroll, för att dömda ska hålla sig borta från fortsatt brottslighet både under tiden i frivård, och även efter att straffet är avtjänat.

”Den nya lagen kommer förbättra arbete mot våldsbejakande extremism och den organiserade brottsligheten.”

Den första januari fick Kriminalvården en efterlängtad lagstiftning som innebär att man även inom frivården får behandla personuppgifter i underrättelsesyfte. Det innebär nya verktyg för att samla in kunskap även om frivårdens klienter, på samma sätt som vi sedan länge framgångsrikt har gjort i underrättelsesarbetet på anstalter och häkten. Ju mer kunskap vi har om klienter och de säkerhetsrisker som finns runt dem, desto bättre kan vi anpassa både stödet och kontrollen av dömda som avtjänar en frivårdspåföljd.

Om vi dessutom kan omhänderta information från de myndigheter vi samverkar med, kommer frivården att öka effektiviteten i både vårt säkerhets- och återfallsförbyggande arbete och ny brottslighet kan förhindras. Rent konkret ser vi att den nya lagen kommer förbättra arbete mot våldsbejakande extremism och den organiserade brottsligheten, eftersom vi kommer kunna dela underrättelser med andra myndigheter som arbetar inom detta område.

De flesta fängelsestraff är idag korta; närmare 70 procent av fängelsedomarna är under sex månader. Under så kort tid är det svårt att hinna med ett omfattande återfallsförebyggande arbete som i många fall behövs. Det är därför frivården har en sådan viktig roll. Inom frivården samlas alla klienter som står under övervakning för att man antingen dömts till en frivårdspåföljd, en skyddstillsyn, eller för att man blivit villkorligt frigiven från anstalt. Fängelsedömda som avtjänar straffet med fotboja övervakas också av frivården.

Det handlar om närmare 11 000 personer som varje år påbörjar en frivårdspåföljd och är Kriminalvårdens största verksamhet sett till antal klienter. I frivårdens arbete utgår vi från noggranna risk- och behovsbedömningar. Utifrån dessa ser vi vilka kontrollåtgärder och återfallsförebyggande insatser som kommer att behövas för att personen inte ska begå nya brott.

Genom att kontrollera och ge professionella återfallsförebyggande insatser skapas förutsättningar för dömda att inte begå nya brott. Att varje vecka arbeta med de orsaker som gjort att man begått brott ger effekt, det visar internationell forskning, och ute i samhället finns riskerna hela tiden närvarande. Om den dömde dessutom får samhällets stöd när det gäller arbete och studier, är det inte bara effektivt för att minska brottslighet – det är receptet på ett tryggt samhälle. Ett medmänskligt stöd är också ovärderligt och här gör näringslivet och frivilligorganisationer redan idag en stor insats.

Med den nya lagstiftningen får frivården betydligt bättre förutsättningar. Därtill behövs politiska beslut som ger frivården möjlighet att verkställa tydliga och ingripande straff, vilket innebär att frivården kan använda utökade kontrollmekanismer som kan behövas vid ett straff i frihet, exempelvis fotbojor för fler, drogkontroller och tillfällig områdesbegränsning. Detta sammantaget kommer än mer öka tryggheten under tiden straffet avtjänas – för oss alla.

Lennart Palmgren, frivårdsdirektör, Kriminalvården

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.